Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Vid Kyrkomötena 1908, 1909 och 1910 - 4. Angående anteckning om lekmannadop
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
övervägande. Kyrkomötets pluralitet avslog visserligen detta yrkande,
men då jag icke kan anse, att det skedde på giltiga skäl, så skall
jag nu begagna mig av min rätt att bringa frågan tillbaka till både
utskottet och Kyrkomötet. Under min tämligen långa
riksdagsmannabana har jag mångfaldiga gånger erfarit, huru motioner, som flere
gånger avslagits, till slut vunnit framgång.
Jag tager då först fasta på det erkännande, som vid förra
kyrkomötet gjordes, att ett av lekman förrättat dop är en sant, kristligt
dop, om det annars skett i överensstämmelse med Herrens instiftelse.
Det utskott, som vid sistlidet års kyrkomöte behandlade den av mig
i detta ärende väckta motionen, uttalade visserligen den överraskande
satsen, att den, som döpes, ’icke blott blir en lem i den andliga
gemenskap, som den heliga Skrift kallar Kristi kropp, utan jämväl
erhåller medlemskap i den under Kristi sanningsandes ledning på
den historiska utvecklingens väg tillkomna och i varje tidsmoment
faktiskt förhandenvarande kyrkoförsamling, inom vars gränser livets
allsmäktige Herre låtit honom inträda i världen’. Såvitt jag förmår
fatta dessa ord, torde de uti ifrågavarande fall belysa, att de barn,
som döpas av svensk luthersk präst, döpes icke blott till kristen utan
även till lutheran. Det torde icke kunna bestridas, att ett sådant
åskådningssätt är alldeles främmande för Nya testamentet, som icke
vet av någon annan församling än den, som är ’Kristi kropp’, ej
heller något annat dop än det, som sker uteslutande till Fadrens,
Sonens och den helige Andes namn. Även för den lutherska kyrkan
— den svenska icke undantagen, såsom hon hittills utvecklat sig —
torde samma åskådningssätt vara främmande. Ty mig veterligen döpas
barnen ingenstädes inom henne till den lutherska trosbekännelsen utan
endast till den allmänna apostoliska tron.
Men om nu dopet är ett kristligt dop, och detta är vederbörligen
styrkt, så kan väl intet principiellt hinder möta för dess
antecknande såsom dop i svenska kyrkans böcker, där ju i varje fall barnets
namn, födelsedag m. m. skall införas. En sådan anteckning kan
ju icke vara oriktig, icke heller göra den döpte eller någon annan
människa någon skada. Däremot kan dess uteblivande i en framtid
vålla stora obehag och svårigheter.
När lekmannadop sker, lämnas ett dopbevis till pastorn i den
socken, där föräldrarna äro kyrkoskrivna. Han behöver icke
genomläsa det, än mindre granska det. Om han det gör och finner, att
barnet fått ett rätt kristligt dop, så får han icke anteckna det i
kyrkoboken. Han får icke skriva ’döpt’, icke ens ’döpt men icke
av präst’, icke heller ’döpt av lekman’, utan han skall skriva: ’icke
av svenska kyrkan döpt’, därvid lämnande alldeles i det ovissa,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
