- Project Runeberg -  Sägner, berättelser och skizzer /
115

(1907) [MARC] Author: Viktor Rydberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida -     Från barndomen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

af stolpar, tjänar det till intet, ty huru djupt ned de gå,
skola de i sin ordning ha något att stå på. Den späda
hjärnan mötte här sin första olösliga gåta.

Äfven månen vandrar. Vanligen så långsamt, att
det icke märkes, men ibland med skyndsam fart, när
skyar sväfva i hans närhet. Iakttagaren, som var förtjust
i månen, upptäckte emellertid, att skyndsamheten var
skenbar, ty månen förblef öfver samma ställe på vallen,
medan skyarna drefvo undan. Upptäckten innebar en
lärdom: allt är icke så, som det först synes.

Riktigheten af denna slutsats bekräftades vid en af
de första vandringar, som han minns, å den stora borggården.
Himmelskupans höjdpunkt stod, när han började
vandringen, rakt öfver hans hjässa. Men om han utsträckt
sin forskningsresa till borggårdens andra ända,
borde höjdpunkten därifrån synas åt andra sidan. Men
nej! Hvart vandraren rörde sig, var höjdpunkten midt
öfver honom. Förvånande! Tänk om en människa bakom
fästningsvallen gör samma iakttagelse! Då är det icke
längre säkert, att husets trappa är belägen midt på
jordskifvan, och denna måste vara större än han föreställt sig.

Månens skiftande former, hans tillväxt och aftagande,
var någonting oerhördt förunderligt. Gossen letade inom
sig efter förklaring, men fann ingen, som tillfredsställde
honom.

Men hade han mäktat utfundera något slags naturligt
sammanhang i allt hvad han såg, skulle världen förlorat
det mesta af sin dragningskraft på hans sinne. Det
är roligt att undra och ana. Han var för öfrigt tidigt
invigd i tron på personliga makter, som verka utan
att ses.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:46:22 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rydbsagn/0115.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free