- Project Runeberg -  Varia (filosofiska, historiska, språkvetenskapliga ämnen) /
XIII:363

(1910) [MARC] [MARC] Author: Viktor Rydberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tysk eller nordisk svenska?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

grundsatser i bruket af artikelns pluralformer -ne och -na,
gen. -nes och -nas. Grundsatserna synas vara följande.
För maskulin af s. k. naturligt kön eller bemärkelsekön,
som gränsar därintill, nyttjas -ne, gen. -nes, antingen de
åndas på -ar eller -er i plural obestämd form: således
andarne, andarnes, hedningarne, prästerne, profeterne,
bröderne. För alla andra maskulin nyttjas -na, -nas:
således ljusastakarna, lemmarna, nycklarna, skyarna. För
feminin nyttjas utan undantag -na, -nas: således stjärnorna,
församlingarnas. Mellan nominativ och oblik kasus göres
härvid ingen skillnad.

Mot dessa grundsatser hafva vi endast att anmärka följande.
Enligt vår åsikt bör ändelsen -ne, -nes tillkomma alla
maskulin, som hafva -ar i pl. obestämd form. Man bör således
säga ej endast konungarne, romarne, judarne, utan äfven
lemmarne, ljusastakarne, skyarne. Hvad åter vidkommer
maskulin på -er, kräfva både välljud och bruk en större
frihet, så att man här må nyttja -na så gärna som -ne och
skrifva ebreerna, fäderna eller ebreerne, fäderne. Däremot
gilla vi fullständigt, att nämnden nyttjar utan undantag
-na för feminin, och att ingen skillnad göres mellan
nominativ och oblik kasus.

I afseende på adjektivens böjningsändelser synes nämnden
däremot hafva gjort intet för att komma ur den gamla oredan.
När man bör nyttja -e eller -a i den obestämda formens
flertal och i hela den bestämda formen är en fråga, som i
öfversättningen af år 1873 står lika olöst som i den af år
1861. A. Hazelius’ råd hade dock varit väl värdt att följa,
när han föreslog att bruka -e åtminstone då adjektivet i
maskulin hänför sig till person

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:46:51 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rydvaria/a0363.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free