Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den nyaste teologiens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sådan den var i adertonde århundradet, med sin inskränkta
vetenskaplighet, flacka torrhet och eländiga nyttighetsmoral,
hade förlorat herraväldet öfver sinnena. Världen hade
tröttnat vid den enformiga och andelösa striden mellan henne
och supranaturalismen (öfvernaturlighets-riktningen), ty hela
striden mellan de skröpliga, med samma grundfel (det
dualistiska åskådningssättet af Guds förhållande till världen)
behäftade kämparne var en prutning om en smula mer förnuft
eller en smula mer uppenbarelse. Utledsna vid detta kält,
hvaraf man ej mer kunde vänta några frukter vare sig åt
vetandet eller det religiösa behofvet, och väckta till ett
djupare själslif genom de skakningar, som förorsakats af de
Napoleonska krigen, hade de bildade klasserna kastat sig i
den s. k. romantikens armar. Denna sistnämnda tidsriktning,
som utöfvade mångårigt inflytande på religion, konst och
litteratur, är svår att i få ord med den korthet som här är
af nöden, karakterisera, just emedan den var så skiftande
och karakterslös. »Trött att söka och fråga» hängaf man sig
hejdlöst åt fantasien, i hvilken man ville finna den
omedelbara åskådning och njutning af det gudomliga, hvilken
förnuftet vägrade. Romantiken måste således uppträda som
fiende mot »upplysningen» och förståndsarbetet i gemen, på
alla områden, det politiska såväl som det religiösa; den
sökte sina idealer i medeltiden, satte mot
nyttighetsmoralen principen af ren ändamålslöshet (hvilken
princip på konstens område drefs därhän, att man med afsikt
och ändamål ville arbeta ändamålslöst) och öfverhopade
rationalismen med speord, hvilka verkade desto skarpare som
romantikens banérförare utmärkte sig för kvickhet och
fladdrande genialitet. Men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
