Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ryska rikets grundläggning genom skandinaverna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
naturforskare försäkrat mig, häcka så som Konstantins ord låta
förmoda. Därtill kommer ytterligare att vi vid detta namn
icke såsom vid de andra (med undantag af det femte) erhålla
en enkel öfversättning, utan blott en allmän etymologisk
förklaring, som ansluter sig till det slaviska nejesyt’, pelikan.
Till sin form gör denna förklaring snarast intrycket af att
vara ett blott subjektift infall, vare sig att det härrör från
Konstantin eller från någon annan. Är detta händelsen, så
förlorar förklaringen alt värde, ty där det, såsom här, icke
är fråga om en enkel öfversättning, utan om en etymologi,
kan en författare från tionde århundradet icke gälla som
bättre auktoritet än en från det nittonde och icke häller
hans ord såsom tillförlitligt uttryck för den tanke, som
föresväfvat den, hvilken ursprungligen gifvit saken dess namn.
Men det slaviska nejesyt’, betyder ej blott pelikan. Det
är bildadt af ordet syt’, mätthet (syt, mätt) och dess
ursprungliga betydelse är »omättlig», »frossare»; allmännast
brukas det dock för att beteckna vissa djur, isynnerhet fåglar,
som utmärka sig genom sin glupskhet, t. ex. gamen och
pelikanen (på tyska Nimmersatt). Enligt ordets
ursprungliga betydelse kan altså forsen mycket väl hafva blifvit
kallad »den omättlige», och att detta verkligen varit fallet
bekräftas af det nu varande namnet Nenasytets eller
Nenasytetskij, som uppenbarligen är nästan samma ord som det
fornslaviska, men hvilket, lika som det kortare Nenasyt’,
hvaraf de nämnda formerna äro afledda, icke kan betyda
annat än »den omättlige». Ja, den förmodan ligger icke
långt borta, att forsen redan på Konstantins tid verkligen
blifvit kallad Nenasyt’, men att detta namn af honom eller
hans sagesman blifvit uppfattadt som Nejesyt’, »Neasit» och
att detta missförstånd åter blifvit anledningen till
förklaringen med pelikanerna. »Den omättlige» är i och för sig ett
mycket passande namn för en så våldsam fors och mycket
mer betecknande än det svaga uttrycket »Pelikanforsen».
Jag tror emellertid, att denna fors kallades så icke så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
