Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ryska rikets grundläggning genom skandinaverna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
till det fornnordiska hlæjandi (fornsvenska leiandi eller
leandi), leende. Att beteckna en fors såsom »leende» är icke
i och för sig opassande; den som läst Longfellows Hiawatha
skall otvifvelaktigt genast komma att tänka på det där
omtalade vattenfallet Minnehaha, »det leende vattnet». Namnet
»den leende» kan hafva blifvit tillagdt forsen dels på grund
af vattnets porlande och skvalpande, dels på grund af
skummets glittrande. I bägge fallen svarar detta namn ganska
väl till det slaviska 39. Jag tillägger, att denna fors enligt
min mening är identisk med den, som nu kallas Tavolžanskij.
Dnjepr är här öfver en kilometer bred samt uppfyld af
stenar, en omständighet, som gör, att denna fors på ett
egendomligt sätt sjuder och skummar, ehuru han icke är
synnerligen farlig.
Den sjunde och sista forsen uppgifves af Konstantin
heta på ryska Strukun, på slaviska Naprezi, hvilket skall
betyda »den lilla forsen». Båda namnens förklaring
erbjuder stora svårigheter. Utan att kunna sluta mig till
någon af de hittills framstälda tydningarna medgifver jag,
att jag icke själf är i stånd att på ett tillfredsställande sätt
förklara något af dessa namn, och skall därför endast
antyda, i hvilken riktning jag tror att förklaringen måste
sökas. Hvad det slaviska Naprezi angår, så antager jag att
det står i stället för Nabrezi och att Konstantin här
såsom ofta annars i främmande ord med p har velat återgifva
b-ljudet, emedan det gamla b i senare grekiska uttalades som
v; vidare förmodar jag att Nabrezi sammanhänger med det
fornslaviska adjektivet brz, brzyj, snabb, af hvilket man i
åtskilliga slaviska munarter har afledningar med betydelsen
»liten fors», såsom fornslaviska brzina eller bržaj, en flod,
ström, brzêja, sandrefvel, bulgariska brzij, strömhvirfvel,
serbiska brzica eller brzak, ställe i en bäck, där vattnet snabt
rinner öfver kisel. Det är mycket frestande att i -prezi se ett
dylikt substantif. Men svårigheten är då att förklara den
framför stälda prepositionen na (på). Då emellertid na i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
