Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ryska rikets grundläggning genom skandinaverna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fornslaviska kan sättas framför adjektiver med förminskande
betydelse, kunde Naprezi möjligen uppfattas som ett
sammansatt adjektif nabrzyj »den något snabbe», ehuru
användningen af ett dylikt adjektif såsom nomen proprium må
hända förefaller något egendomlig. Huru härmed än
förhåller sig, torde man dock medgifva, att vi på detta sätt
komma ganska nära Konstantins öfversättning »den lille
forsen». Vi måste likaledes antaga, att det ryska namnet, som
efter de bästa handskrifterna är Strukun, har en liknande
betydelse; och nyckeln härtill finna vi utan svårighet inom
Skandinavien. I Rietz’ ordbok öfver svenska allmogespråket
(s. 685) anföres ett neutrum stråk eller struk, som
förekommer i flera svenska munarter med betydelsen »strömdrag»;
äfven ett fem. strukk förekommer i västerbottniskan med
betydelsen »liten fors, uppför hvilken man kan ro»; i norska
folkspråket finnas med ungefär samma betydelse de härtill
svarande formerna strok (neutr.) och stryk (mask.) »en ström
i ett vattendrag, en förträngning med starkare ström» (Ivar
Aasen, Norsk Ordbog s. 761). Jag tviflar icke på, att vi
i Strukun återfinna det svenska stråk, ehuru äfven här en
svårighet förefinnes i ändelsen -un, hvilken jag icke är i
stånd att på ett tillfredsställande sätt förklara 40. I fall den
i de yngre handskrifterna förekommande läsarten Struvun
(eller Strubun?) skulle visa sig vara den riktiga, hvilket ej
är sannolikt, måste man väl däri igenkänna det fornnordiska
straumr, ström (med -uvu- svarande till den gamla diftongen
au). Antingen man väljer den ena eller den andra af dessa
läsarter, kommer äfven detta namn enligt den gifna
förklaringen att ganska noggrant öfverensstämma med
Konstantins öfversättning »den lille forsen» så väl som med själfva
forsens beskaffenhet. Det är uppenbarligen den, som i våra
dagar kallas Lišnij. Floden är på detta ställe tämligen smal,
enär en stor ö upptager större delen af dess bredd, men
den är också därför desto mera strid; och då denna fors
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
