Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ryska rikets grundläggning genom skandinaverna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Araberna erhöllo sitt rûs antingen på samma väg som
grekerna eller kanhända snarare från själfva det grekiska
rhôs. (Jfr det arabiska Rûm = Rom).
Till västra Europas folk, särskildt till folken af
germansk härkomst, nådde namnet först senare i den
politisk-geografiska betydelse, i hvilken vi ännu bruka ordet
Ryssland. I elfte århundradet möter oss den fornhögtyska
formen rûzâ; och i på latin författade skrifter från medeltiden
träffa vi såsom namn på folket först russi, ruzzi, ruci
och andra (såsom namn på landet de motsvarande formerna
Russia, Ruzzia, Rucia o. s. v.), något senare ruteni, rutheni.
Den medelhögtyska formen är riuze. Från Tyskland kom
namnet tillbaka till Skandinavien; i senare isländska källor
finna vi rússar samt Rúzaland eller Rúciland i stället för
det äldre Garðaríki; och i fornsvenskan ryza(r), Ryzaland,
där vokalen y (af medelhögtyska in) så väl som tecknet z
tydligen förråder det tyska ursprunget 60.
Detta är i allmänna drag den utveckling, som
försiggått med namnet ryssar i språkligt afseende. Hvad dess
etnografiska betydelse beträffar, så hafva vi redan sett, att
slaverna i synnerhet använde det till att beteckna den
skandinaviska stam, som bland dem grundade en stat, under det
att greker och araber i nionde och tionde århundradena
brukade det äfven i en mera vidsträkt betydelse, motsvarande
den, som namnet normanner hade i västra Europa, en
betydelse, som aldrig rotfäste sig hos slaverna, ehuru en ansats
därtill otvifvelaktigt egde rum. Nu uppstår den frågan:
Hvilken skandinavisk stam betecknade slaverna med namnet
rus’? Och huru kunde detta namn i tidens lopp så helt
och hållet förändra betydelse, att det, i stället för att
beteckna en skandinavisk nationalitet, kom att beteckna en
slavisk?
Jag har redan förut ådagalagt, att antikvariska fynd,
språkliga minnesmärken och direkta historiska intyg
sammanstämmande bevisa, att en ytterst liflig rörelse sedan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
