Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Krakou, Mårten - Krassow, von - 1. Krassow, Ernst Detlof von - 2. Krassow, Adam Filip von - Kraus, Joseph Martin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kommendanten till ståthållare på Vaxholms fästning.
Gustaf Adolf skänkte de båda makarna i
lifstidsförläning några gårdar i Mark och Sätila
till underhåll, och de lärde skrefvo på latin om
deras hjältebragd.
Krassow, von. De två svenska friherrliga
ätterna med detta namn härstamma från två
pommerska adelsmän, Ernst Detlof von K. (se
nedan) och Adam Filip von K., hvilka blefvo
upphöjda i svenskt friherrligt stånd, 1707 den
förre och 1731 den senare. Äldre ätten utslocknade
på manssidan redan 1735; den yngre fortlefver
ännu med preussisk greflig värdighet i
Pommern, där den af ålder ägt betydande gods.
1. Krassow, Ernst Detlof von, krigare. Född
omkr. 1660 och son af Kristian
von Krassow till Pansewitz i
Pommern och Margareta von
Holsten.
Första gången, K.
uppträdde i Sverige var i slaget
vid Landskrona 1677, där han
genom sitt oförskräckta mod
gjorde sig bemärkt af själfva
konungen. Efter att hafva tillhört den hjälptrupp,
hvarmed Sverige 1689–97 understödde
Holland mot Frankrike, fick han 1699 uppsätta
ett värfvadt dragonregemente (»Krassowska regementet»).
Han deltog sedan i Carl XII:s krig i
Polen och bevistade med sitt regemente stormningen
af Lemberg, fältslagen vid Frauenstadt
och Kalisch, hvilken senare drabbning K. hade
tillstyrkt, men som af befälhafvande generalen
Manderfelt förlorades. Icke dess mindre utnämndes
K. s. å. 1706, till generalmajor och upphöjdes
följande året i friherrlig värdighet. Efter
nederlaget vid Pultava d. 28 juni 1709 lyckades
K., som då med 11- à 12,000 man befann sig
vid Krakov, att draga sig undan till Pommern.
1712 förordnad till kommendant i Wismar, sändes
han till Hannoverska hofvet för att söka hjälp
vid danskarnas befarade angrepp, utnämndes året
därefter till generallöjtnant och dog i Hamburg
1714.
Ett bevis på, hur högt Carl XII värderade
denne krigare var, att han efter återkomsten
från Turkiet lät hämta hans lik till
Rügen och där begrafva det med stor högtidlighet.
Gift med en Wulfrath.
2. Krassow, Adam Filip von, krigare. Född
i Pommern 1664; den föreg.
bror.
I Sverige utnämndes K.
1683 till fänrik vid d. v. kronprinsens
regemente, men gick
liksom brodern 1688 i holländsk
sold och bevistade fälttåget mot
fransmännen. I den häftiga
bataljen vid Fleury 1690 blef
Erskinska regementet, vid hvilket K. tjänade,
alldeles nedgjordt, och han själf med några få
råkade som fånge i fransmännens händer. Frigifven
deltog han som volontär i kriget i Brabant
och ingick 1699 såsom öfverstlöjtnant i hertigens
af Mecklenburg tjänst. Här utmärkte han sig
vid flera tillfällen och befordrades 1705 till
brigadier och två år senare till generalmajor och
chef för alla hertigens trupper.
Sedan han
1717 tagit afsked från sina befattningar såsom
geheimeråd och president i Mecklenburgska krigskommissariatet,
nedsatte han sig på sina gods i
Pommern, utnämndes af konung Fredrik I 1725
till svensk generallöjtnant och upphöjdes 1731
i friherrligt stånd. Hans ätt introducerades likväl
ej på svenska riddarhuset förrän 1800, genom
hans sonsons söner, af hvilka tre då voro anställda
i svenska arméen. K. afled i Pommern
1740.
Gift med Augusta Vilhelmina von
Wulfrath.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
