- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:795

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Arnoldsson, Klas Pontus - 2. Arrhenius, Svante August - 1. Arsenius, John Georg - Assarsson, Per - Backlund, Johan Oskar - Bæckström, Anders Oskar Vilhelm - Balck, Viktor Gustaf - 3. Beck-Friis, Lave Gustaf - 2. Beckman, Ernst Johan - Bennich, Nils Axel Gustafsson - Berg, Carl Oskar - Berg, Fridtjuv

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Hälvetesläran samt 1870 Religionsfriheten. I sin
1877 utgifna skrift Verkligheten, en lifsåsikt
utvecklade han vidare sin unitariska åskådning,
under afgjord front mot materialismen, och i sådan
anda redigerade han ock 1878–81 i förening med
A. F. Åkerberg »Sanningssökaren, månadsskrift för
förnuftstro och praktisk kristendom». Sedan han 1881
af Södertörns domsaga insatts i Andra kammaren, där
han hade plats till och med januaririksdagen 1887,
lämnade han sin plats vid järnvägen och började 1882
utgifva en mindre encyklopedi, Folkets bok, hvars
utgifning dock snart afstannade. I riksdagen väckte
han en viss uppmärksamhet genom sin 1883 framlämnade
motion om ständig neutralitet för de skandinaviska
rikena och tog s. å. initiativ till Svenska freds- och
skiljedomsföreningens bildande. Han utvecklade
ock vidare sina idéer i skriften Neutralitetsfrågan,
1883. På hösten s. å. uppsatte han i Stockholm
tidningen Tiden, hvilken med i allmänhet radikal
tendens tillika sökte uppehålla ett godt samförstånd
med landtmannapartiet. Då tidningen hotade förändra
sin färg i socialistisk riktning, afgick A. i
april 1885 från redaktörskapet och verkade under
de följande år den tid, sådant på grund af hans
sjukliga hälsotillstånd var möjligt, för sina idéer
genom föredrag i Sverige och Norge samt i arbetena Är
världsfred möjlig?
1890 (öfversatt till flera språk);
och Religionen i forskningens ljus, 1891–92. Ännu en
gång uppträdde han som tidningsutgifvare, nämligen af
Nordsvenska Dagbladet i Sundsvall 1892–94. 1895 utgaf
han Fred med Norge, unionen må bära eller brista,
och i den riktning, denna skrifts titel angifver,
verkade han ock under de följande åren både i tal och
skrift. Den okritiska beundran af norska vänstern,
han därvid ådagalade, mottogs i Sverige med blandade
känslor. 1900 sammanfattade A. sina föregående
undersökningar i ämnet i det omfångsrika arbetet
Seklernas hopp, en bok om världsfreden, och 1903 fann
han ett nytt sätt för sin fredsagitation i en till
Kristi tid förlagd berättelse Maria Magdalena. Han
har äfven utgifvit åtskilliga andra skrifter af mera
efemär betydelse.

Gift 1: 1869 med Eva Wahlgren,
2: 1903 med Edith Viktoria Blomsköld.


2. Arrhenius, Svante August, har ytterligare 1899
framställt dissociationsteorien och den moderna
fysikaliska kemien i sin Lärobok i elektrokemi. I
sällsynt grad befruktande olika grenar af
naturvetenskapen med nya rön och idéer, har han i
sin Lehrbuch der kosmischen Physik, 1902–03 lämnat
en framställning af hela kosmiska fysiken från den
moderna fysikens och kemiens ståndpunkt. Ytterligare
utveckling af dessa idéer förekommer i Theorien
der Chemie
, 1904 (äfven utgifven å engelska)
och den under utgifning varande Immunochemie. Helt
nyligen har A. äfven i Världarnas utveckling lämnat
en populär framställning af dessa sina idéer.

Inom serumterapiens område har A. producerat de betydande
arbetena Physical chemistry applied to toxins and
antitoxins
1902 och Anwendung der physicalischen
Chemie auf die Serumterapie
1904 (i Festschrift für L.
Boltzmann).

1903 rönte han den storartade
utmärkelsen att för sin elektrolytiska
dissociationsteori få sig tilldeladt Nobelpriset
i kemi, den förste svensk, som förvärfvat något af
dessa pris. Under återfärden från en föreläsningsturné
till Amerika 1904 erbjöds A. en förmånlig professur
vid Vetenskapsakademien i Berlin. Man lyckades
dock rädda honom åt fosterlandet, därigenom att med
Nobelstiftelsens medel vid svenska Vetenskapsakademien
upprättades en fysisk-kemisk afdelning af
Nobelinstitutet, hvars chef A. blef. Han lämnade
därpå 1905 sin plats vid Stockholms högskola.

A., som 1901 blef led. af Vetensk. akad., är ledamot
och hedersledamot af en lång rad in- och utländska
vetenskapliga samfund.


1. Arsenius, John Georg, afled i Uppsala d. 30
maj 1903.


Assarsson, Per. Gift 1888 med Gustava Matilda
Flensburg
.


Backlund, Johan Oskar, invaldes 1897 till utländsk
led. af Vetenskapsakad.


Bæckström, Anders Oskar Vilhelm, öfvergick 1901
från Dramatiska teatern till Ranfts teatrar. Bland
hans roller må, utom de nämnda, framhållas Fromont i
»Fregattkaptenen» och doktorn i »Gamla Heidelberg».

Moderns namn är Carolina Nordbladh (ej Borgström).


Balck, Viktor Gustaf, blef 1904 öfverste i armén.


3. Beck-Friis, Lave Gustaf, afgick 1902 från sin
envoyépost och afled å Bosjökloster i Skåne d. 20
juli 1904.


2. Beckman, Ernst Johan, som från Frisinnade
landsföreningens bildande i febr. 1902 varit
dess ordförande, tillhör från och med 1903 års
riksdag som representant för Södra Roslags domsaga
åter Andra kammaren, som 1903–05 insatte
honom i bevillningsutskottet och 1906 i
konstitutionsutskottet.


Bennich, Nils Axel Gustafsson, afled i Stockholm
d. 23 jan. 1904.


Berg, Carl Oskar, afled i Stockholm d. 14 okt. 1903.


Berg, Fridtjuv, tillhör fortfarande Andra kammaren,
som vid åtskilliga riksdagar utsett honom till
ordf. i tillfälliga utskottet för behandling af
folkskolefrågor, 1902 till led. af särskilda utskottet
för behandling af frågor rörande tvångsuppfostran och
1904 af läroverksutskottet, där han motarbetade den
s. å. antagna k. propositionen, såsom ej nog byggd
på principen: folkskolan som bottenskola. Då han vid
urtima riksdagen 1905 instämt i hr Lindhagens motion,
att Sverige skulle acceptera den k. propositionen om
unionens upplösning och under valrörelsen förklarat,
att han under inga villkor ville lämna sin medverkan
till annat än en fredlig lösning af unionskrisen,
rönte hans val en eljest ej vanlig stark opposition,
men han nådde dock majoritet. Vid den Staaffska
ministärens bildande ingick B. i densamma som statsråd
och chef för ecklesiastikdepartementet, i hvilken
egenskap han fungerade till ministärens afgång d. 29
maj 1906. Som sådan lyckades han genomdrifva en för
folkskollärarkåren i hög grad behöflig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 10 14:11:22 2014 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/b0795.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free