Statens järnvägar 1856-1906. Historisk-teknisk-ekonomisk beskrifning / Del 1. Historik / 19 (1906) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om uppkomsten af järnvägar. Af Byrådirektören K. G. A. Welin

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

s. k. bruksbanor anläggas inom Värmland. Initiativ härtill togs af
dåvarande första landtmätaren i Värmland L. G. Örn. I förening med några
andra för saken intresserade män grundade han nämligen Fryksta
järnvägsaktiebolag. Detta bolags bana, hvars hela längd utgjorde 8 km, gick
emellan Fryksta lastageplats vid Frykensjöns södra ände till Klarälfven.
Spårvidden utgjorde 1,099 m, största lutningen 1:40. Vagnarna drogos uppför
stigningarna af hästar. Byggnadsarbetet utfördes af kaptenen K. E.
Norström med löjtnant K. Adelsköld som arbetschef. Första spadtaget på denna
Sveriges första järnväg togs den 5 maj 1849. Redan samma år blef banan
färdig, och året därpå invigdes den af konung Oskar I under en resa till Norge.

15. John Ericssons staty i Göteborg, aftäckt år 1899.

Året efter Frykstabanans fullbordande anlades mellan Kristinehamn och
sjön Ullvättern den 10,7 km långa Kristinehamn–Sjöändans järnväg,
jämväl afsedd för hästdrift, som emellertid 1858 utbyttes mot ångdrift.

I början af 1850-talet anlades äfven i Värmland en kombinerad sjö- och
järnvägsförbindelse för ett enskildt bolags räkning. Mellan sjöarna
Öjevättern och Mögsjön byggdes nämligen Lillfors–Storforsbanan och mellan
Yngen och Östersjön Kroppa järnväg. Från Ullvättern, till hvars södra
ände den nyssnämnda banan från Kristinehamn ledde, fanns genom
Norsbäckens kanal förbindelse till Öjevättern, och äfven mellan Mögsjön och
Östersjön fanns trafikabel vattenled. Öfver sjöarna och genom öfriga
vattenleder befordrades vagnarna på pråmar. På järnvägarna skedde trafiken
till en början med hästar. Å Kroppabanan utbyttes emellertid hästarna snart
mot lokomotiv.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>