Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Langlet, Valdemar - 7. Langlet, Olof - Langlois, Charles - Lanner, Olga - Lannerdahl, Carl-Erik - Lannerstierna, Johan Magnus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Langlet
463
Lannerstierna
korsfunktionärer, skildrat sin
verksamhet i Ungern under andra
världskriget. — Gift 1) 1899 med Signe
Blomberg, † 1921; 2) 1925 med Nina
Nikolajevna von Borovko. H. ö.
7. Langlet, Olof Filip Ingemar,
botanist, f. 12 okt. 1900 i Stockholm.
Son till L. 3. — Efter studentex. i
Stockholm 1919 blev L. vid
Stockholms högskola fil. mag. 1925, fil. lic.
1933 och fil. dr 1936. Han blev 1928
assistent vid Statens
skogsförsöksanstalts naturvetenskapliga avd. (från
1945 avd. för botanik och marklära vid
Statens skogsforskningsinst.) och 1944
e. o. försöksledare (ord. 1947) i
skog-lig genetik därstädes. År 1939
utnämndes han till docent i skoglig
genetik vid Skogshögskolan. L. har gjort
flera studieresor till europeiska
länder. Han har utfört växtcytologiska
och skogsbotaniska, huvudsakligen
skogligt fysiologiska och genetiska,
undersökningar samt på dessa
områden publicerat bl. a. "Till frågan
om sambandet mellan temperatur och
växtgränser" (1935), "Studier över
tallens fysiologiska variabilitet och
dess samband med klimatet" (drsavh.,
1936) och "Proveniensförsök med
olika trädslag" (1938). — År 1941
blev L. red. för Sveriges
landstorms-officerstidn., som sedan 1943 heter
Tidskr. för värnpliktiga officerare. —
Gift 1925 med fil. mag. Ingegärd
Ragnhild Birgitta Bråte. S. L.
Langlois, Charles Alexander,
skådespelare, teaterledare, f. 1692 i
Frankrike, † i april 1762 i Stockholm.
— L. tillhörde troligen endera av de två
skådespelartrupper, som kommo till
Sverige 1723 resp. 1725. Han stod som
förf. till libretton i det divertissement,
som 1727 spelades på konung Fredrik
I:s namnsdag, och som inövats av den
franske balettmästaren Landé. Denne
och L. kunde dock inte dra jämnt, och
då truppen upplöstes, begav sig Landé
till S:t Petersburg. Många av de
franska skådespelarna stannade kvar i
Sverige, däribland L. År 1737 blev denne
av konungen utsedd till styresman
för "Kongl. Svenska Skådeplatsen",
som s. å. inledde sin verksamhet med
Carl Gyllenborgs "Swenska
sprätthö-ken". Teatern, som var inrymd i
Bollhuset och stod under överinseende
av bl. a. kammarherre Christian von
Olthoff, utvecklade i början en livlig
verksamhet, men snart minskades
intresset för företaget. L. var knappast
kvalificerad för sin ledarbefattning.
Han hade ett drag av härsklystnad
och ett retsamt lynne, som gjorde, att
skådespelarna ej funno sig till rätta
under hans despotiska regim.
Dessutom var han ej mäktig sv. språket
och kunde svårligen bedöma de
inhemska dramatiska verk, som skulle
Carl-Erik Lannerdahl.
uppföras. Redan 1739 skildes L. från
sin post, och teatern ställdes under
von Olthoffs administration. Följ. år
startade L. emellertid tills, med
Peter Lindahl och Petter Palmberg ett
nytt teaterföretag, även detta i
Bollhuset; von Olthoff hade då dragit sig
tillbaka. Med ett uppehåll för
1741—-43, förorsakat av landssorgen efter
Ulrika Eleonora, gav han där
föreställningar fram till 1753. Förutom sv.
pjäser framförde L. franska skådespel
på originalspråket, bl. a. Voltaires
"Alzire" (1744). Slutligen tvangs L.
på grund av ekonomiska bakslag att
helt upphöra med verksamheten. —
Gift med M:lle Chevalier († 1774),
anställd vid Landés sällskap ocli
troligen år 1737 vid "Kongl. Svenska
Skådeplatsen". A. L.
Lannér, Olga Maria, skulptris, f.
1 sept. 1884 i Karlstad. Föräldrar:
grosshandlaren Axel Maurits L. oeh
Lina Andersson. — Efter skolgång i
Oslo och Stockholm studerade L. vid
Tekn. skolan oeh Konstakad. i
Stockholm 1903—06. Hon har sedan
företagit studieresor till Tyskland 1907,
Paris 1912 samt England, Frankrike,
Schweiz, Italien och Grekland 1918—
21. Sedan 1914 äger och driver lion
ateljé Smideskonst i Stockholm, och
därifrån har utgått en rad
konsthantverksalster i både enklare och ädlare
material, komponerade och utförda av
L. Hon har sålunda levererat kor- ocli
altarstakar i järn och silver samt
elfenbensskulpturer till oblatask och kalk
för Engelbrektskyrkan i Stockholm,
armatur, grindar och porthandtag till
kraftverken i Porjus, Älvkarleby och
Trollhättan, prydnadsföremål o. s. v.,
allt i en stil, som vittnar om fantasi
och kunnighet. Ett flertal
porträttbyster, företrädesvis av kvinnor, ss.
operasångerskan Göta Ljungberg, ha
också utgått från hennes ateljé, och
bland mindre skulpturarbeten märkes
gruppen "Nils Holgersson och gåsen"
(1923, Mårbacka). L. är repr. i Nat.
mus., Röhsska konstslöjdmus.,
Göteborg, Stadsmus. i Stockholm m. fi. —
Ogift. Th. N.
Lannerdahl, Carl-Erik,
nykterhetsman, f. 20 okt. 1842 i Ukna
skn, Kalmar län, † 15 jan. 1933 i
Nacka skn, Stockholms län.
Föräldrar: gruvarbetaren Anders Lannér dal
och Brita Ericsdotter. — L. kom f
jor-tonårig i målarlära; 1874 blev lian
målarmästare i Oskarshamn. År 1881
anslöt han sig till I. O. G. T., som
två år tidigare kommit till Sverige,
men 1885 kom lian i kontakt med
Tempi arorden, vars arbete i Sverige
liöll på att organiseras; då "Sveriges
stortempel" s. å. bildades, valdes L.
till ordenschef. Arbetet inom
nykterhetsrörelsen upptog alltmera hans
tid, och 1888 måste han lämna sin
målarverkstad. När han 1899 avgick
som ordenschef (efterträdd av C. G.
Ekman), utsågs han till fast anställd
"missionär". År 1908 lämnade lian
ordensledningen och pensionerades. —
L. var robust i propaganda och
personligt uppträdande och egenmäktig
som ordenschef; han fick också många
vedersakare. Hans agitation var
emellertid effektfull; på få år bildade han
omkr. hundra "tempel" och värvade
flera tusen medl. — Gift 1882 med
Emma Margareta Nyberg. H. ö.
Lannerstierna, Johan Magnus,
arméofficer, skald, f. 10 dec. 1758 på
kaptensbostället Berg i Älgå skn,
Värml. län, † 15 jan. 1797 i
Strömstad. Föräldrar: majoren Magnus
Vilhelm L. och Johanna Gustafva
Schening, — L. fick sin första
utbildning i hemmet, kom sedermera till
Stockholm som k. page och erhöll sin
fortsatta skolning vid pagekåren; 1779
blev han livdrabant, L. stod högt i
gunst hos Gustav III, men genom sitt
giftermål, varvid ett rykte spreds, att
han "köpt" sin hustru, råkade han i
onåd hos konungen och fick avsked
med kaptens rang 1782. Till en början
anslöt lian sig till den adliga
oppositionen inom officerskåren. Han
flyttade av ekonomiska skäl till Strömstad;
längtan till huvudstaden drev honom
emellertid åter dit. Han lyckades
utverka konungens förlåtelse och erhöll
som bevis därpå en livstidspension.
Konungen använde därjämte hans
litterära talang vid de k. teatrarna
och honorerade honom ur sin egen
handkassa för varje stycke lian
levererade. L. tillhör andra rangens
skribenter under det gustavianska
tidevarvet, men han har en älskvärd och
ledig stil. Vid nitton års ålder skrev
han sin "Pagead", som är ett rätt
underhållande och kvickt försök att
skildra pagekårens levnadssätt och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
