Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.g •.. o^.wQy^o-.,.. g-...o*wo-^.o-.» oQ-^.,0 •• ♦q.
Ur Den stora Vreden
För denna köld, den genomgångnes kalla slöhet, fick han
namn för gudlöst sinne något mera avgjort än hustrun för
prövad fromhet.
Skilda voro tankarna i denna märkessak.
Hon kom till stugan nästan som en sparv ur skogen, icke
värst olik en mörk, sköntecknad siska, mörk till skrud och
mörk till ursprung.
Kyrkoherren där i orten styrde om, att gifte kom å bane.
För att övervinna Mickels tvekan för en hustru, som i
allt sitt undergivna väsen röjde skick av högre stånd, fick
han skinnarsysslan i häradet oansökt genom prostkungörelse
från predikstolen, till brödlös harm för rätte skinnarn, som
nu avsades från ämbetet, där han satt vid sin räcknagel i
laga ordning, med högvälborne excellensens, generalmajorens
och guvernörens utnämningsprotokoll.
Och Mickel tyckte nog, att människan höll snyggt och
rent, var bra och arbetsam på alla vis. Det förtegna ursprunget
skötte han icke om, ty detta hörde till betinget, och sedan
gjordes honom lika, vad de sade om hans hustru. Bra nog
sorgsam var hon emellanåt, men allt gick bra, tills den onde
anden kom i huset.
Se, då kommo onde andar över husen både här och där,
fast man längesedan trott dem vara näpsta och bortdrivna.
Onda hädarord och onda rykten döko upp om
plågo-offret i Mickels stuga. Satan hade återfunnit henne, denna
människa, som kommit — ingen visste vadan, och skulle
gömmas undan här för Gud och världen, ingen visste varför.
Dock hördes alla säga, att hon sett sin dag i slott, men hamnat
här i Mickels stuga, för vad visste ingen heller!
Vad sällsamt ting var här å färdom? Om denna sak
förslog ej ens att fråga kyrkoherrens fru, när hon var som
mest meddelsam på sin upptagsresa. Mäster-Jakob hade icke
ens för henne yppat vad han här mottagit under biktens ed,
så att särskilt munlås blivit honom föresatt... Men huru
överheten velat pyssla undan detta, så lät den lede icke draga
sig vid näsan, han! Mången ville rent ut tro, att han haft
sin gång i huset i mänsklig skepnad långt före detta
gästbesök som plågoande. Andra hade likväl talt vid karln och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
