Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680) - Förvaltning och rättskipning - §35. Den borgerliga förvaltningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Förlänings¬
väsendet.
Fogdeförvalt¬
ning.
Ståthållare
och gubernu¬
torer.
Landshöf¬
dingar.
282 Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680).
(underkansler, procancellarius) förekom (Erik Sparre), och
1602 var det måhända meningen att åt densamma gifva
en fullständig organisation, hvilket dock uteblef.!
Förläningsväsendet. Gustaf Vasa åstadkom i detta en
genomgripande förändring, i det att äfven här statens rätt
och kraf gjordes gällande.? Det system med fogdeförvalt¬
ning, som förefunnits redan förut, utvecklade han, och fog¬
darnes antal flerdubblades under hans regering. Dessa
fogdar togos alltmera uteslutande ur ofrälset och ur dettas
lägre klasser. De blefvo därigenom fullkomligt beroende
af konungen, och deras räkenskaper underkastades snart
en sträng granskning i kammaren. Större förläningar
äfven af slottslän förekommo äfven; de ställdes vanligen
på afgift, men en sträng vapentjänst äskades därjämte,
och de voro ingalunda fria från kontroll. Deras under¬
lydande uppmanades att inkomma med sina besvär, ifall
de hade några. Det behöfdes emellertid en administrativ
mellaninstans mellan regeringen och fogdarne för bättre
kontroll öfver de senare, och äfven härtill togs ett första
steg under Gustaf Vasas tid genom Gustaf Olssons ståt¬
hållaredöme i Västergötland. På denna väg fortgick man,
och slottslänen förvandlades efter hand till moderna för¬
valtningsdistrikt. Ståthållare eller gubernatorer inom större
områden förekommo allt flera till antalet under Eriks och
Johans regering, och grunden lades till en ny länsindelning.
Under Johans tid började titeln landshöfding (landshöf¬
dingedöme) komma i bruk vid sidan af ståthållare och
betecknade något helt annat än medeltidens slottshöfvits¬
män. Dessa ståthållare förenade ännu både civil och mili¬
tär myndighet.? Under en annan form, såsom furstendömen,
grefskap 0. s. v.. började dock länsväsendet träda fram igen,
(se $$ 33, 41), och förläningar af kronans räntor användes
allt framgent som aflöningsmedel.
’ Jfr G. Berg, Riksdagen i Stockholm 1602, s. 30.
> Jfr Forssell, Sveriges inre hist. kap. 1.
3 Med arfrikets införande förlorade medeltidens »slottslofven>
sin betydelse. Titeln förekommer dock, särskildt i Stockholm, in på
1600-talet. Jfr Malmström, Om centralisation etc. under medeltiden,
Tidskr. för Liter. 1851, s. 287.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
