Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680) - Förvaltning och rättskipning - §36. Rättskipningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
288 Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680).
Konungsdom Stora marknaderna. "Till dem utskickades fullmäktige när¬
vidmarknader. mast med politiska uppdrag, men de fingo ofta befallning
att höra allmogens klagomål samt skipa lag och rätt.
Räfsten och rättaretinget voro bortdöende institutioner
och fingo aldrig någon fast organisation. En del af deras
funktioner öfvertogs af de allmänna ständermötena eller af
särskilda kommissioner; den egentliga rättskipningen af
hofrätten. Hela apparaten visade sig evig och tungrodd.
Räfsteherrarne reste med ett tämligen stort följe, och ett
besök af dem blef för en lagsaga ganska betungande.
Rättskipningen Rättskipningen vid hofvet. Det var denna, som i stället
vid hofvet. fick framtiden för sig och undergick den rikaste utveck¬
lingen. Gustaf Vasa brukade på svenskt konungavis själf
afgöra rättstvister med eller utan samverkan af rådet eller
uppdrog sin domsrätt åt andra, vanligen några riksråd och
frälsemän, i viktigare fall åt rådet ensamt. Det var här
v. Pyhy tog vid med sitt försök att omorganisera hela
rättskipningen i Sverige i sammanhang med länsstyrelsen.
Ståthållaren och hans »medrad» eller regementet bildade
äfven en öfverdomstol, men alla »högviktiga handlingar»
v. Pyhys >höga Skulle underställas konungen eller hans »höga regemente»
regemente. i Stockholm.? Detta höll under ett par år tämligen regel¬
bundna sessioner, stundom förlagda till Uppsala (särskildt
vid distingen), och rätten svällde genom tillkallande af
bisittare ej sällan ut till ett betydligt autal. ’ Äfven
efter Pyhys fall höllos liknande sessioner dels i Uppsaia
dels på rådhuset i Stockholm. För sådana mål, i hvilka
konungens hoffolk eller tjänare voro parter, anordnades s.
Borgstämmor. K. borgrätter eller borgstämmor, där domstolen, sammansatt
af en ganska talrik personal, särskildt kallades nämnd.
Erik XIV:s Till dessa former torde Erik XIV:s höga nämnd (par¬
höga nämnd. lamentum) böra anknytas.? Domstolen utgjordes af en fast
stam men tillökades stundom på ett sätt, som jämte rätte¬
gångsformer och protokoll påminte om förebilderna från
Gustaf I:s senare år. På samma sätt som borgrätten dömde
! Jfr Järta, Sv. lagfarenhetens utbildn., Valda Skrifter I, s. 265.
? Jfr i Eriks hofartiklar 1560 § 56: »konungs nämnd eller
borgrätt>.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
