Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Det konstitutionella statsskickets brytningstid (1719—1809) - §62. Riksdagens verksamhetsformer 1719—1809
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
$ 62. Riksdagens verksamhetsformer. 543
nades ganska sällan, men genom deras ombud kunde stån¬
dets ordinarie antal ökas. Någon gång hände det äfven,
att andra prästerliga fullmäktige, t. ex. för amiralitets¬
konsistoriet, upptogos i ståndet.
Borgarståndet.1 RO. 1723 bestämde endast, att stä- Borgarståndet.
derna ägde sitt fria val att till fullmäktige utse, hvilka de
därtill funne skickligast, samt att två, högst tre af de
minsta städerna finge förena sig om en fullmäktig. Redan
dessförinnan hade borgerskapet i Stockholm lyckats undan¬
skjuta magistraten från valrättens utöfning. De obestämda
förhållandena ordnades genom k. förordn. ang. riksdags¬
fullmäktigevalen i städerna d. 23 aug. 1731. Valen skedde
inför magistraten, och valrätt hade endast »rätta borgare,
som för tiden verkligen betala deras utskylder till kronan
och staden». I Stockholm skedde valet genom 48 »iildste
eller elektorer», för hvilkas väljande borgerskapet indelades
i lika många klasser, 24 för de handlande och 24 för äm¬
betena (handtverkena), efter sådan grund, att hvar klass
representerade ungefär samma kontributionssumma till
staden. Elektorerna utsågo 10 riksdagsmän, 3 för handels¬
gocieteterna, 3 för ämbetssocieteterna, resten magistrats¬
personer. För att kunna väljas till elektor eller riksdags¬
man fordrades att vara infödd svensk man, åtminstone »sju
års gammal borgare» samt en viss efter utskylderna till
staden fastställd census.? Bestämmelserna för Stockholm
undergingo för de öfriga städerna nödiga jämkningar, dock
kunde i dem magistraten och borgerskapet förena sig om
annat valsätt än det indirekta.
1731 års förordning blef sedermera föremål för flera
förklaringar, gällande dels Stockholm, dels öfriga städer,
dels alla stiiderna i gemen.* De viktigaste voro följande:
magistratsperson, som äfven var borgare, ägde valrätt; inga
! Hist. berättelse om Stockholms stads riksdagsmannaval etc.
(1769, innehåller äfven de allm. författningarna).
? Handlande 60 d. smt, handtverkare 30 dir, längre fram 20.
3 1784 (res. & stad. besv.), °/, 1739, ’*/,, 1741, 1/, 1748 och: ™/,,
1766. Därjämte märkas manufakturprivilegierna 1739 och kommerse¬
kollegii kungörelse ??/, 1742 om manufakturisters deltagande i riks¬
dagsmannaval.
KF. om stä¬
dernas riks¬
dagsmannaval
23/, 1731.
Senare
författningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
