Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Det konstitutionella statsskicket efter 1809 - §66. Konung och riksdag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Expedition
606 Det konstitutionella statsskicket efter 1809.
Antalet justitieråd bestämdes i början till samma
siffra som på Gustaf III:s tid eller till tolf (före 1844
hälften frälse, hälften ofrälse). Enligt senare beslut (1859)
kan det under de former, som äro föreskrifna för stiftande
af allmän lag, ökas till högst 18 (för närvarande 16), i sam¬
manhang hvarmed domstolen skall arbeta på afdelningar
(sedan 1860). Dessa äga dock i vissa fall sammanträda
till plenum, nämligen när det gäller afvikelse från preju¬
dikat eller äldre följd lagtolkning (stadga 1876).
Högsta domstolens beslut utfärdas i konungens namn
och med hans underskrift eller under K. Maj:ts sekret.
under K. M:ts Faktiskt användes sedan 1820 den senare formen för alla
sekret.
Nedre justitie¬
revisionen.
Benådnings¬
rätten.
Tjänstetill¬
sättningar.
mål, hvari konungen ej deltager, enligt ett förordnande,
som hvarje ny konung utfärdar.
Högsta domstolens ledamöter skola vara »lagkunniga»>,
ha fullgjort hvad författningarna föreskrifva för att nyttjas
som domare samt i sådana värf ådagalagt framstående
egenskaper.! Oaktadt dessa bestämmelser bibehölls 1809
den af sakkunniga jurister bildade nedre justitierevisionen,
hvars medlemmar, revisionssekreterarne, föredraga målen i
högsta domstolen.
Om justitierådens ansvar inför riksrätten och riks¬
dagen se § 69.
Benddningsratien atétvas af konungen. Det skall ske
i statsrådet, sedan högsta domstolen därom blifvit hörd.
Den fråga, som gjort lagstiftarne under 1700-talet så
mycket bekymmer, nämligen tjänstetillsättningar,? expedi¬
erades jämförelsevis ledigt i RF. 1809. Åsikterna hade
stadgat sig både i fråga om utnimningsriitten, kompe¬
tensen och oafsättligheten; man följde en ganska förståndig
medelväg med bibehållande af gammalt svenskt föreställ¬
ningssätt i ett och annat. Utnämningsrätten tillerkändes
konungen i statsrådet, med skyldighet för dess ledamöter
att yttra sig i fråga om sysslor, till hvilka förslag upp¬
! Ursprungligen kräfdes äfven att vara infödd svensk (ändradt
1856—58) samt att vara af den evangelisk-lutherska läran (ändr. med
vissa förbehåll 1870). Om släktskapsgrad se Ailm. lagen.
2 RF. § 28—26.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
