Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hemsöborna - Femte kapitlet. Man slåss på tredje lysningsdagen, går till skrift och håller bröllop, men kommer ändå inte i brudsäng.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
– Micket sken!
– Ja, si så är det, när någon förstår sig på;
då kan man få höra ett sant ord; men att tala om
konst med de här, han skulle viska, men röstmedlen
vägrade sig till nyanseringar och han råkade skrika
i stället, de här djävla bondbassarne...
– Ge skräddarn en spark i ändan! hördes korus.
– Hör du, du får inte bli full, skräddare, för
då blir det ingen dans av!
– Rapp du, du ska se efter spelman, att han
inte super mer!
– Har jag inte blivit bjuden på supa kanske,
och är du snål, din skinnare?
– Sätt dig, Fredrik, och var lugn, menade
pastorn, för annars får du stryk.
Men spelman ville ovillkorligen resonera i sin
konst, och för att belysa sitt påstående om fiolens
förträfflighet, började han kvintilera.
– Hör, herr kammarmusikus, hör såna basar;
de klingar ackurat som en liten orgel...
– Håll käften på skräddarn!...
Det blev rörelse kring borden och ruset tilltog.
Då skriker någon: Gusten är här!
– Var? Var?
Clara upplyser, att hon sett honom nere på
vedbacken.
– Säg mig till, när han gått in, ber pastorn,
men inte förrän han är inne, hör du det!
Toddyglasen ha blivit framsatta och Rapp slår
opp konjaksbuteljerna.
– Det går litet häftigt, det här, menade pastorn
avböjande, med Carlsson tyckte, att det gick
ordentligt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
