Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den andliga utvecklingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
438
SVENSKA FOLKET
åtminstone för det uppväxande släktet, legat begravne
i ett arbete, som partihatet sorgfälligt undanhållit för
de unga, och som de lärde mycket begagnat, men
sällan anfört, om icke de haft tillfälle att hacka på
författaren, såsom varande alltför ensidig. Varje
författare med bestämd övertygelse är ensidig, men
han behöver därför icke vara enfaldig. Wieselgren
håller på kristendomen såsom en förädlande
livsåskådning, han vågar mitt under ett snilledyrkande
tidevarv hålla dygden för mer än talangen, och hans
rättskänsla är omutlig till den höjd, att han erkänner
dödsfienders förtjänster lika modigt som han nedslår
avgudar.* Det är därför med ett slags glad
oförskräckthet han avgivit sitt frikännande j a om den
periodiska pressen, oaktat denna ofta skadade och
motverkade hans eget arbete och hans person. Och
han gör det i en upphöjd stil, som visar huru han
k.unde se sakerna i stort, även då hans hjärta ville
revoltera.
»Här äro tvenne mänskliga makter på jorden,
andens och armens. Bägge kunna stå i ljusets, bägge
i mörkrets tjänst... Andens vapen är ordet... I
fordna dagar var det egentligen talet som kunde hämma
massorna. De måste komma på hörhåll till sin ledare.
Men i vår tid har hela den bildade världen blivit,
såsom vi redan anmärkt, ett Dionysii öra, där alla
kunna inom få dagar höra vad som tankes av
samtida...
Den periodiska pressen är organ för andemakten,
denna nödvändiga motvikt i anseende till ärm-makten
* Till och med om sin värste begabbare, v. Braun,
yttrar han sig i Sveriges sköna litteratur på ett erkännande
sätt, och anför i sin helhet poemet »Brännvinet».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
