Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - FRÅN FJÄRDINGEN OCH SVARTBÄCKEN - Primus och Ultimus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
02 I VÅRBRYTNINGEN
sprang ut i ateljéen och ville tala om det för flickorna,
men han vände om i dörren och gick in till svarvarna
och frågade vad klockan var, och så ned i magasinet
och såg på priskuranterna och så tillbaka till sitt rum,
där han andlös kastade sig på soffan och var galen i
fem minuter!
I fjorton dagar levde han i ett febrilt tillstånd,
men sen hade han sin avhandling färdig, och med
prov av den nya kroppen, som han givit namnet
Ptyren, insände han densamma till
vetenskapsakademien.
Primus hade uppskjutit sitt bröllop till hösten,
emedan han först ville göra en studieresa till Italien
för att lägga sista handen vid sin bildning. Mången
hade funnit uppskovet omotiverat, och fästmön icke
minst, som gärna velat vara med; men han var
bestämd. De funnos dock, som starkt tillrådde resan, ty
man hade trott sig märka att den unge doktorn efter
promotionsdagen undergått en märklig förändring;
man sade till och med att han var litet vurmig efter det
myckna läsandet, och trodde man att en utrikesresa
skulle göra honom gott.
Han reste - ensam. Icke såg han mycket på
museerna, ty dem hade han tenterat förut, och han
ville gärna behålla sina vackra tankar om de erkända
stora snilleverken, men han företog ensliga resor upp
åt Apenninerna och levde herdeliv i naturen; och allt
var nytt för honom. Han fann träden så stora och så
vackra i teckningen, att han kunde ligga och beundra
dem en hel förmiddag, ty hans öga hade sett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
