Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XII. I Sverige 1820--1844. Konstvård. Arkitektur - 6. "Götisk" stil. Medeltidskyrkor restaureras - Lunds domkyrkas restauration
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
328 GEORG NORDENSVAN
gården - "i maurisk stil" heter det i en beskrivning, den spetsbågiga porten
inom trappgavel försvaras av två mångkantiga torn med bröstvärn. Muren -
i tegel - är helt enkel men har liksom bastionen i Karlskrona ett par
hörii-karnapp. I samband med muren komponerades ett litet vakthus, som med sin
krenelerade mur och sitt runda torn har karaktären av leksaksfästning. Det
blev en föregångare till kastellet på Kastellholmen, som tillkom på konung
Oskars tid.
Inom den kyrkliga arkitekturen hade klassiskt skolade arkitekter gjort ett
och annat enstaka försök med vad man kallade gotiska former. Ingen av dem
hade studerat sig in i den barbariska medeltidens byggnadskonst, och
försöken kunde ej bli annat än undermåliga. Gerss - som uppgjorde ritningar
till säl kyrkor av stilren hållning - hade sökt väcka intresse för våra
kyrk-ruiner (Visby, Sigtuna) genom de akvareller, han upprepade gånger utställt -
han uppvisade även motiv från franska katedraler och engelska gotikkapell.
Nyström hade före sin utrikes resa visat sitt intresse för gotiska
byggnadsminnen genom att översätta romantikern Friedrich Schlegels Resa genom
Nederländerna, Rhentrakten och Frankrike.
Under sin resa till Paris hade han med hänförelse och andakt sett de
katedraler i Rhentrakten, som voro byggda i ren gotik, medan de romanska
kyrkorna förargade honom eller lämnade honom liknöjd - något som varit
fallet också med Lunds domkyrka. Denna fann han vara "byggd i en högst
dålig stil och alldeles icke i den vackra götiska som Linköpings kyika, varmed
den alldeles icke kan jämföras".1
Hans studier hade sedan fört honom till helt andra områden - till dess
han 1830 lämnade ritning till dekorering i götisk stil av gustavianska
gravkoret i Uppsala domkyrka. Två år därefter anmodades han av domkyrkorådet
i Lund att uppgöra förslag till kyrkans restaurering. Han var därmed inne på
ny mark.
Den storslagna romanska kyrkan hade under 1700-talet lappats och lagats
utan plan och konsekvens och utan insikt i dess egenart. Av kyrkans yttre
voro framför allt de båda långsidorna anskrämligt tilltygade genom de många
klumpiga och oformliga strävor, som sköto ut ur murarna och rentav trängdes
med varandra.
Dess inre var alltsedan medeltiden delat i prästkyrkan och lekmannakyrkan.
Den senare, som upptog långhusets västra del, begränsades åt öster, åt koret
alltså, av en S1^ m. hög mur, lektoriemuren, med dess altare. På båda sidor
om denna mur, som avskar långhuset, ledde trappor ner till kryptan och upp
till den över densamma belägna prästkyrkan, som upptog korsmitten,
tvärskeppet och koret. I dess mittparti hade de gamla mästerligt arbetade korstolorna
sin plats, i korabsiden stod ett ståtligt altarskåp från medeltiden. Från lek-
1 Brev till Clas Livijn 8 mars 1819.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
