- Project Runeberg -  Svensk konst och svenska konstnärer i nittonde århundradet / II. Från Karl XV till sekelslutet /
25

(1925-1928) Author: Georg Nordensvan
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Karl XV:s tid. Konstvård och konstvårdare - 5. Scholander

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

detta skarpa yttrande", tillägger han, "finner du bättre än av allt annat att jag
börjar bliva gubbe." - Han var vid detta laget 44 år fyllda.

Efter ytterligare två år - då även akademiens preses klagar över den magra
konstskörden - utbrister Scholander: "Stackars mina konstnärer här i Stockholm!
Det går inte mera för dem. Brist på sysselsättning och därav följande modlöshet
möter överallt."

Harm eller resignation är genomgående i hans uttalanden om konsten i polarlandet.

Det han saknar är kärlek till konsten och förstående av konst. I Egron Lundgrens ironiska yttranden om den tynande konsten i norden instämmer Scholander till fullo. Men han kan ej liksom Egron ställa sig utanför det liv, han ringaktar, resa bort från snö och frost och
sorglighet. Pliktkänslan håller honom fången i isregionen, och han förargas över dem, som bryta bojorna: "Ingen vill bliva vid lästen, men alla vilja dansa." Själv är han en gång för alla bunden vid det otacksamma arbetet på att odla den egna magra torvan.

Han försöker förgäves uppmuntra sig genom att inskärpa, att man måste nöja sig med små resultat till en början. Det sorgliga är, att han ej tror på såddens mognad. I ett rimbrev till Arsenius (jan. 1860) skriver han:

- Må optimisten fjanta
basunande om konstens liv i norden,
så är dock konst en alltför sydländsk planta
för att få trevnad i den svenska jorden.
Där skall den rötter slå på gråberg branta
och suga sol och näring blott ur orden -
vad under då om tvinsot plantan knäcker
och hon mot söder vissna skotten sträcker!

Den vård, vi skänka konsten, vad är den i själva
verket värd:

"Säg, har det båtat konst i högre mening,
att var en såsom mecenat vill svassa
för tio banko till en konstförening -
en skärv till ett slags hygglig fattigkassa?
Därmed har ju blott kallats fram en massa
av stackare, som uti blind förfäning
gå svältande och slå den gamla drillen
om ’fosterlandets otack emot snillen’."

Scholander. Viks slott tänkt i restaurerat skick.
Randteckning i brev 1849.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:32:27 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svekon19/2/0039.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free