- Project Runeberg -  Svensk-estnisk ordbok : Rootsi-eesti sõnaraamat /
437

(1976) [MARC] Author: Per Wieselgren, Paul Ariste, Gustav Suits With: Herbert Lagman - Tema: Dictionaries, Estonia
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ss - skraj ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

skraj/skriva

~en,~ar šrafeerimine.
sk raj pred. adj., fam. arg, kartlik, bli s. för ngt

midagi kartma,
skrak v. skrak|e —en,—ar zool. koskel.
skral adj. halb, vilets; haiglane, põdus. —na1
intr., mer., vinden s-r tuul vaibub, —ta1 intr.,
fam. haiglane olema, virelema; (om fordon)
kolisema, logisema, —tig adj. põdur, kidur;
logisev, katkine,
skraml|a 1. —an,—or käristi; kell, kurin. 2.1 intr.
kolisema, kolistama, tärisema, täristama;
fam. klappima (raha),
skramm[el —let kolin, tärin; dial. koli, rämps.
skrangl|a1 tr., fam. rappuma, logisema. —ig adj.

1. vibalik. 2. logisev,
skrank —et,= võre, tarand, vahesein. —|å1 1.
—an,—or vahe, piir, hålla sig inom s-orna
end taltsutama, piiri pidama. 2.1 tr., s-a av
vaheseinaga eraldama, —verk võre,
vahesein.

skrap —et k aabe, kr aabe; kraapimine;
kriimustus. —|a 1. —an,—or a. (hobuse) suga,
kaabits, b. kriimustus, mõra. c. noomitus,
peapesu, ge ngn en s-a kellelegi peapesu
tegema. 2.1 tr. kraapima; kratsima, kaapima,
s-a med fötterna jalgadega kraapima, s-a sig
ennast kriimustama; rõhut, abis.: s-a av
maha kraapima, s-a bort maha, ära
kraapima, s-a ihop kokku kraapima, —bulle
fig. pesamuna, —fisk kalajäätmed. —järn
kraapraud. —kaka kaapekakk, —ning
—en,—ar kraapimine, kaapimine. — nos(spel)
teat. seltskondlik mäng.
skratt —et,= naer, brista i s. naerma pahvatama,
få sig ett gott s. lõbusat naeru saama, inte
kunna hålla sig för s. naeru mitte tagasi
hoida suutma, —a1 intr. naerma, s-r bäst som
s-r sist vanas, kes viimasena naerab, naerab
parimini, s. åt ngn (ngt) kellegi (millegi) üle
naerma, s. ut ngn kedagi välja naerma, —ar|e
—(e)n,= naerja, få s-na på sin sida naerjad
enese poole saama, —lust naeruhimu.
—lysten adj. naeruhimuline. —mås zool.
naerukajakas. —paroxysm naerusööst,
—hoog. —retande adj. part. naerma panev,
naeruväärne, —salva naerulagin. —ögd adj.
part. naervate silmadega,
skred —et,= lihe; vrd. ka snös—, jords—,
skrev —et,= jalgevahe. —|a 1. —an,—or kuristik,

lõhestik. 2.1 intr. jalgu harki ajama,
skri —(e)t,—n karjatus, karje. —a1 intr. karjuma,
kisendama, —ande adj. part. karjuv, s. nöd
äärmine viletsus,
skribent [—é—] —en,—er kirjutaja, autor,
skrid|a4 intr. astuma, sammuma; libisema,
liikuma, s-a till handling tegutsema
hakkama, s-a till verket käsile võtma, —jökel

liikuv jääliustik.
skridsko uisk, åka s-r uisutama, —bana
uisurada, liuväli, —fore, —is uisutee. —lov
[—å—] uisutamispüha (koolivaba päev
Rootsis). —löpare uisutaja, —tävlan, —tävling
uisutamisvõistlus. —åkare uisutaja, —åkning
uisutamine.

skrift 1. —en,—er kiri; kirjutamine, kirjutis, den
heliga s. pühakiri, —alster kirjutis, —lig adj.
kirjalik, —ligen, —ligt adv. kirjalikult, —lärd
adj. part. pühakirjatundja. —språk kirjakeel.
—stallare —n,= kirjanik, —svenska rootsi
kirjakeel. 2. —en piht, gå till s. pihile,
armulauale minema, —a11, tr. pihile võtma. II.
refl. pihtima, pihil käima. —ebarn pihiline,
pihilaps. —efader pihiisa. —ermål pihtimine,
pihtimus; armulaual käimine. —ning
—en,—ar pihile võtmine,
skrik —et,= kisa, karje, sista s-et viimane
(moe)karje. —|a 1. —an,—or zool. pasknäär;
laanenäär. 2.4 intr., tr. ja refl. karjuma,
kisama, kisendama, s-a sig hes häält
kähisema karjuma, s-a till karjatama,
kiljatama, s-a ut välja karjuma, (varor) kisaja
käraga välja pakkuma, —ande 1. adj. part.
ere, kirju, räige, karjuv. 2. —n subst. part.
karjumine, kisendamine, —ar|e —(e)n,=
karjuja, kisaja, —blåsa fam. kisakõri, —hais vt.
eelm. — ig adj. karjuv, kriiskav,
skrin —et,= karp, kastike, —lägga2 irr., tr.
kõrvale panema,
skrind|a —an,—or heina—, redelvanker.
skrinna1 (4) intr., fam. uisutama,
skript a —an,—or fam. režissööri naisassistent.
skript um —umet, —a v.= kirjatöö,
skritt —en samm, köra i s. sammu sõitma. —a1

intr. sammu käima,
skriv |a4 I. tr. ja intr. kirjutama, s-a på maskin
masinal kirjutama, s-a bra hästi kirjutama, s-a
ngn ngt på näsan midagi kellelegi nina peale
kirjutama; rõhut. abis.: s-a av 1. maha
kirjutama. 2. vt. avskriva, s-a bort kirjalik uit üle
andma, s-a ihop kokku kirjutama; valmis
kirjutama, s-a in sisse kirjutama, s-a in sig
ennast sisse kirjutama, immatrikuleeruma,
s-a ned (ner) kirja panema, üles kirjutama;
devalveerima, s-a om ümber kirjutama, s-a
på 1. alla kirjutama. 2. edasi kirjutama, s-a
till juurde kirjutama, lisama, s-a under alla
kirjutama, s-a upp üles kirjutama v.
märkima, det kan du s-a upp se on
kaljukindel, s-a ut 1. välja kirjutama. 2. lõpuni
kirjutama, s-a över 1. üle kirjutama;
pealkirja panema. 2. kirjalikult üle andma.
II. refl. ennast nimekirja panema, s-a sig ngt
till minnes midagi meelde jätma, —ande ~t
subst. part. kirjutamine, —ar|e —(e)n,= kir-

437

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:55:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svet1976/0469.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free