- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
lv

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ordbildning. II. Sammansättning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


4. Senare leden är ett pronomen.

pron. + pron.:

varannan, vardera.

5. Senare leden är ett verb (el. particip).

sbst. + verb:

dagteckna, fridlysa (jfr fsv. han lyste them friidh; i lagen: i frid
lyst
; jfr ä. nsv. fridkalla ds.), knäböja, lagfara, pantsätta[1]; jfr avdagataga,
iståndsätta;

adj. + verb:

lamslå, oskadliggöra, småprata, snedvrida, varsebliva; jfr pånyttföda;

adv. + verb:

påbjuda, ålägga o. d. (jfr under prefix), bortgiva, framkalla, hädanfara;
jfr t. ex. stiga upp;

sbst. + particip:

eldsprutande (berg), danskfödd; jfr de avledda sammans. sbst.
Afrikaresande, ordförande ovan;

adj. (adv.) + particip:

lik(a)betydande, mångfärgad (historiskt sett ej till mången utan till
biformen mång i mångt och mycket = fsv. manger; jfr likbetyd. fsv.
manglitadher), vittberest, välfärsedd; mest- o. minstbjudande;

6. Senare leden är ett adv. (el. en prepos.).

adj. + adv.:

bredvid (där bred synes vara en gammal ackus. neutr.);

pron. + prepos.:

sinsemellan (jämte med två huvudaccenter: sins emellan);

verb + adv.:

krypin, sittopp, svängom, Blåsut; förgätmigej;

adv. (prepos.) + adv. (prepos.):

bakfram, jfr bak och fram, eftersom, längsefter, utanför, återigen, ännu.

Ett stort antal sammansättningar ha till sin innebörd i olika avs.
mer el. mindre fördunklats, därigenom att sammansättningslederna
representera betydelser, som hos de enkla orden förändrats el. försvunnit,
el. ljudutvecklingen medfört formella avvikelser från grundorden,
el. slutligen några av lederna (el. någon gång båda) utdött som enkelt
ord. Av de lånade finnas somliga, vilka redan vid upptagandet i språket
måste för språkkänslan ha varit etymologiskt oklara el. ogenomskinliga
och därför ofta föranlett folketymologiska ombildningar.

Ex.[2]: dels inhemska (el. möjl. i gammal tid lånade el. översatta):
abborre, allmoge, allsköns, argbigga, armbåge (urspr. till aln), askonsdag,
babord, baldersbrå, bardalek (till fsv. bardaghi, strid), bastu, bläckhorn,
bolmört, brandstod, brudgum, bröllop, bunkalag, buskablyg, bålstor,
dagsmeja, danaarv, danneman, Distingen, dobbsko, domherre (om fågel),
domsaga, [drots, av drotset(i)], ekorre, eriksgata, fargalt, farkost, faster, fatabur,
fattig, fingerborg, (ä. nsv., dial.) fälnubb, -sup (: färd), gorå, grundval,


[1] Jfr t. ex. ital. genuflettere, knäböja, fra. colporter, egentl.: bära om halsen
(se kolportör), o. möjl. även culbuter (se kullerbytta).

[2] För härledningen av dessa ord hänvisas till ordboken.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0069.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free