- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
24

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - aveny ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

aveny, i modern betyd. 1779, annars
redan 1627 (i betyd, ’pass’), av fra.
avenue, till avenir, komma till, av lat.
advenīre, av ad-, till, o. venīre, komma (jfr
advent o. äventyr). I fråga om
betyd.-utvecklingen jfr allé, gång, pass 1.

avfällig, se fällig.

avgrund, förr, t. ex. i Bib. 1541, även
n., fsv. afgrund n.? = da. afgrund,
från mlty. afgrunt (-de) m. o. n. =
fhty. abgrunti n. (ty. abgrund m.); till
av, väl i betyd. ’nedåt (gående)’, o.
(ytterst) sbst. grund, mark, botten.
Jfr med annat bildningssätt got.
afgrundiþa, snarast till ett adj:
*afgrundus, av vilket även avgrund kunde
vara bildat.

avgud, fsv. afguþ m. o. n. = no.
avgud, da. afgud; ej känt i isl.-fno.; möjl.
alltså lån; jfr mlty. afgot m., fhty.
abgot n. m. (ty. abgott m.), ags. afgod n.;
till av i nedsättande betyd.: ’avvikande
från det rätta el. normala’ (jfr sv. avart,
avund, avvita). Jfr även got. afguþs,
gudlös, egentl. : vänd från Gud = sydsv.
dial. avgud, elak person.

avig, fsv. avigher, avugher, bakvänd,
baklänges = isl. ǫfugr ds., da. avet (av
*avigt, neutr. sing. som adv.), fsax. aƀuh,
fhty. abuh, abah (ty. äbig); jfr eng.
awkward, som möjl. förutsätter ett ags.
*afoc, med annan avledn., men kanske
snarare, med Björkman Scand. loanw.
s. 20, lånats från nord. spr. Stundom
betraktat som avledn. av ett ie. *op i
grek. ópisthe, bakom osv. (se efter), o.
i så fall att, om också ej direkt,
sammanhålla med sanskr. ápāka-, bakom
liggande, fslav. opakŭ, vänd bakåt o. d.;
möjl. i avljudsförh. till got. ibuks, bakåt,
tillbaka (jfr grek. epí). Kanske dock
snarare avlett av det väl i alla händelser
besl. av i betyd. ’bort, från’. Jfr avog
ävensom äbb, ävja.

avi(s), i betyd. ’åsikt’ 1614,
’meddelande, notis’ 1626, ’tidning’ 1621 (ännu
1889: Avisen som namn på en svensk
tidning, jfr da. Folkets Avis o. se avisa),
jämte da., ty. avis o. eng. advice från
fra. avis, egentl.: mening, åsikt, mlat.
a(d)visum, av lat. ad, till, o. part. perf.
vīsus till vīdēre, se (urbesl. med veta).

avisa, tidning, nu blott skämtsamt,
1689; väl till plur. avisor, som är en
ombildning av aviser (plur. till avis)
liksom t. ex. rosor för äldre roser. I
slutet av 1700-t. jämte gazette (båda hos
Bellman) den vanliga beteckningen för
’tidning’.

avlat, fsv. aflat, från mlty. aflât; jfr
isl. aflát, ty. ablass; egentl.:
efterskänkande; se f. ö. låta. — Ordet måste ha
lånats efter övergången ā › å; jfr later
o. olat.

avlida, fsv. aflīþa = ä. da. aflide,
egentl.: gå bort, gå hädan; se lida 1.

avlång, fsv. aflanger = da. aflang, ä.
ty. ablang, väl efter lat. oblongus, av
ob- (besl. med ab, se av) o. longus,
lång.

avlägsen, 1649, jfr no. aavlægse,
ombildn. av ä. nsv. avlägen, i anslutning
till ä. avlägse, fsv. aflægse, som avlägges,
vilket är en bildning till vb. aflæggia el.
ngt därmed besläktat nomen.

avnämare, 1633, från lty. afnemer el.
ty. abnehmer; jfr da. avnæmmer, till lty.
nemen, taga (jfr särsk. förnimma).

avog, fsv. avogher, en sidoform till
avig (se d. o.). Ännu på 1700-t. även
i betyd. ’avig, riktad bakfram o. d.’; nu
blott i överförd bemärkelse: motig, t. ex.
1848, ovänligt sinnad, t. ex. Serenius 1734
(om snäsiga el. ovänliga ord o. d. t. ex.
L. Petri 1559), samt i det från fsv.
härstammande uttr. bära el. föra avog
sköld mot sitt land
o. d., dvs. egentl.:
sköld vänd åt orätt håll.

avrad, fsv. afraþ, motsv. isl. afrað,
afráð, jfr fsv. afræþ(é), afredh, afradhe,
sannol. av ett vb motsv. isl. ráða af
bl. a. ’slutgiltigt bestämma’, alltså egentl.:
på förhand avtalad el. bestämd avgift;
formerna -rædh, -redh bero på anslutning
till neutr. afræþe (av urnord. *-rāþia-).
Enl. en äldre tolkning av *afraiþ, till
ett verb motsv. isl. afreiða, utreda,
betala; jfr fsv. afrezl(a) i betyd. ’avråd’.

avrätta, 1544, till fsv. rætta, ä. nsv.
rätta ds., jfr mlty. africhten ävensom
da. henrette, ty. hinrichten o. under
skarprättare. — Förr bl. a. även
’dressera’ (djur) o. d., motsv. i da. o. ty.

avsked = da. afsked, efter mlty.
afsche(i)t, ty. abschied, till mlty. <i>scheiden</sp>,
<sp>schêden</i>, skilja; jfr besked o. se sked.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0112.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free