- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
25

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Comments? |   

Print (PDF) - On this page / på denna sida - aveny ... - babbla ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Alltså: egentl.: skilsmässa; sedan bl. a.:
tillåtelse att bege sig bort o. handlingen
att säga farväl (NT 1526). I ord o.
avsked
(1665) ingår däremot en gammal
betyd. ’besked’, väl egentl.: avgörande,
avskiljande.

avskräcka, Bib. 1541, se skräck.

avskräde, 1558, se skräda.

avund, fsv. afund, i fsv. o. ä. n sv. även:
harm o. fiendskap, = isl. ofund, da.
avind; av av (om betyd, se avgud) o.
en avledn. till vb. unna (se d. o.);
en annan avledn. uppträder i fsax. ab~
unst, fhty. abunst, motsv. den i sv.
lånordet gunst (se d. o.).

avvita, fsv. afvita, av till i betyd,
’från’ o. fsv. vit, vett; jfr fsv. vanvita;
fsv. avita bör kanske jämföras med mlty.
dwitte, dårskap; se f. ö. vett.

avvittra, jur. o. kamer., 1549, till av
i betyd, ’från’ o. fsv. vitra, kungöra,
bildat av adj. viter, klok (se vitter).
Egentl.: kungöra vad som bör avskiljas;
sedan: vederbörligen avskilja.

1. ax (på växt) = fsv., isl. = da. åks,
got. ahs, mlty. dr, fhty. ahir, ehir (ty.
åhre f.), ägs. éar (eng. e ar), av germ.
*ahsa-, *ahaz, *ahiz n., motsv. lat. acus
(genit. -eris), agn i ax, av ie. *akos, *akes,
en s. k. s- stam, till den ie. roten ak,
vara vass, i agn l m. fl. - Germ. *ahsa-

(- ax) förhåller sig till lat. acus som

t. ex. *leuhsa- ’(== l j u s) till sanskr. röcas.

2. ax?hjulaxo. d., 1566: -ax, se axel 1.

1. axel, på hjul, fsv. axnl = isl. gxiill,
da. axel; avledn. av ett ord motsv. mlty.
asse ds., fhty. ahsa (ty. achse, varav da.
akse o. sv. ax 2), ägs. eax; besl. med
lat. axis, grek. dxön, sanskr. äksa-, fslav.
ost, litau. aszis, vagnsaxel, fir. ais, vagn;
väl att sammanhålla med följ. -
Ovanstående tillhöra de etymologiska
motsvarigheter, som berättiga oss att
förlägga braket av vagnar till indoeuropeisk
tid; jfr vagn.

2. axel, skuldra, fsv. axl = isl. gxl,
da. axel, fsax. ahsala (ty. achsel), ägs.
eaxl, av germ. *ahslö, motsv. lat. äla
(av *axla), armhåla, vinge, axilla,
armhåla; väl besl. med föreg. ord.

3. Axel, mansn., o. 1350, av fda.
Axilen (med -en uppfattat som best. art.),
av Absalon., egentl, hebreiskt: fridens
fader.

axiom, ytterst från grek. aksiöma,
värdering, åsikt, bildat till aksioiin,
värdera, anse, avledn. av äksios, värd, av
stammen i dgö (se åka).

azalea, ytterst till grek. atsaleös, torr,
till åts<59 torkar (av *azd~), till roten
as, varom se aska, ässja. Azalean
växer i torr jordmån.

azur, se a s ur.

B.



babbla, o. 1840, jfr da. bable, Ity.
babbeln, ty. pappeln, eng. babble; av
ljudhärmande ursprung; jfr (det ej
besläktade) lat. babuläre, fra. babiller.

babian, 1667, i ä. nsv. bauian m. m.,
av Ity. bavian el. höll. baviaan, av fra.
babion, babouin, som även lånats i sv.
babuin; av ovisst ursprung.

babord, ä. sv. bak-, bag-, 1640-t.,
motsv. isl. bakborÖ, da. bagbord, mlty.
backbord, höll. bakboord, ägs. bacbord
(eng. backboard); delvis påverkat o. möjl.
helt o. hållet lånat från annat el. andra
språk; se f. ö. bak o. bord. Namnet
beror därpå, att å forntidens skepp

styret var anbragt på fartygets högra
sida (styrbord) och att styrmannen
sålunda vände ryggen till den andra.

bacill, 1878, ytterst från senlat,
bacillus, dimin. till lat. baculus, biform
till baculum, stav, käpp, besl. med grek.
bakterion ds. (se bakterie).

1. back, sbst., matbunke 1765 (i den
föråldrade betyd, ’vattenbehållare’ redan
1671), från Ity. back, av höll. bak, jfr
senlat, bacca, vattenbehållare, se
balja l, bassäng, bäcken, bägare; möjl.
egentl, keltiskt. - I överförd betyd.:
backlag, egentl.: matlag (på ett fartyg),
samt vidare, 1685 osv.: mindre upphöjt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Sep 29 22:08:01 2009 (jr) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0113.html

Valid HTML 4.0!