Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - banta ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
jfr hillebard ävensom bord i betyd,
’kant’.
2. bard, skald, slutet av 1700-t.; motsv.
ty. barde, eng. bard, fra. barde, senlat.
bardus, egentl, keltiskt: gaeliska bàrd osv.
bardalek, sammansatt av fsv.
bardaghi, isl. bardagi, strid (av bari-, till
stammen i fsv. bæria, isl. berja, slå;
jfr baron), o. lek; egentl.: kamp, strid;
sedan även om vitter fejd; alltså icke
besl. med bard, skald.
bardisan, i ä. tid. även p-, 1546, ytterst
av ffra. partisane, mlat. partesana: av
oviss härledning.
bardun, 1672, ett slags skeppståg,
ytterst av i tal. bardone (plur. -i); väl
av germ. ursprung o. besl. med bord.
barege, 1823, efter Barèges, en dalgång
i södra Frankrike (jfr kambrik,
musslin m. fi. namn på tygsorter).
barett, jfr fsv. beræt, från fra.
barrette, av senlat, barrētum o. bir(r)ētum,
mössa, avledn. av lat. birrus, kappa med
kapuschong, sannol. ytterst av keltiskt
ursprung.
1. bark, (fartyg), y. fsv. bark, = da.,
från lty. el. holl. bark, jfr isl. barki;
av fra. barque, ital. barca, båt, mlat.
barca (se barkaroll, barkass) jämte
barica (varav ffra. barge, liten flodbåt);
avledn. av grek. bãris, av koptiskt
ursprung.
2. bark, på träd, fsv. barker (o. med
n- omljud: borker, börker) = isl. bǫrkr,
da. bark (eng. bark från nord.), av
germ. *barku-; i avljudsförh. till mlty.
borke (varav ty. borke), av germ. *burk-;
sannol. rotbesl. med barr 2, borre
borste (ie. rot bher-s) i betyd, av
något skrovligt, jfr lty. bork i betyd.:
skrovlighet, hårt skal. — Mellan
barken o. trädet, jfr motsv. uttr. i fsv.,
da., lty., eng. o. fra.
barka (i väg o. d.), Lind 1749, sannol.
en bildl. anv. av vb. barka, avtaga
barken å träd; jfr den likartade
betydelseutvecklingen i flänga, kvista o. skala.
barkaroll, ytterst från ital. barcarola,
av barcarolo, gondoljär, till barca, båt
(se bark 1).
barkass, 1765,från fra. barcasse = ital.
barcaccia, spän. barcaza, till barca, båt
(se bark 1).
barlast el. ballast, 1605: bar-, 1636:
bal-, jfr fda., no. barlast; åtminstone
i formen ballast lån från mlty. ballast;
sammans, med last och, såsom första
led, antingen 1) adj. bar (alltså om
den last ett fartyg har, då det är ’bart’,
dvs. utan varulast), i vilket fall -ll-
beror på assimilation av rl, eller 2) det
i sammans, uppträdande mlty. bal-,
dålig, onyttig (t. ex. bal-sturich), då de
nord. formerna äro att betrakta som
folketymologiska ombildningar.
barm, fsv. barmber = nisl. barmur,
da. barm, got. barms, fsax. fhty. barm,
ags. bearm, av germ. *barma-, motsv.
fin. lånordet parma. Vanl. fattat som
en bildning på -m i avljudsförh. till
bära, av ie. *bhormo-, formellt identiskt
med grek. phormós, flätad korg (att
bära i), som dock torde vara en av
barm oberoende bildning, liksom också
grek. phérma (genit. -atos), foster (av
*bherm-). Ordet betecknar i så fall äldst
mellanrummet mellan bröstet o.
bröstbeklädnaden, där saker förvarades, som
man bar på sig. Möjl. dock, liksom
säkert isl. barmr, rand, kant, till en
helt annan stam med betyd, ’kant, rand’,
besl. med bard 1 o. med samma
betydelseutveckling som i bringa 1; jfr
bräm.
barmhärtig, fsv. barmhærtogher =
ä. da. barmhærtig, (da. barmhjertig,
genom yngre fördanskning), efter mlty.
barmhertich, jfr ty. barmherzig. Första
leden är den i sv. erbarmlig,
förbarma ingående stammen barm-, som
innehåller förstavelsen be- o. adj. arm,
o. senare leden utgöres av stammen
hert- i de ty. motsvarigheterna för
hjärta; jfr got. armahairts;
översättning av lat. misericors ds. (till miser,
eländig, o. cor, hjärta, se d. o.).
barn = fsv. = isl., da., got., fsax. o.
fhty. barn, av germ. *barna-, ett slags
n-particip, ie. *bhorno-, till bära i
betyd, ’föda’; jfr lett. bērns, barn, litau.
bėrnas, dräng, av avljudande ie. *bherno-;
besl. med got. baúr o. isl. burr, son. I
fråga om betydelseutvecklingen jfr ty.
kind till roten i grek. gígnomai, födas
(se kön), grek. téknon, barn, till tíktō,
alstrar, föder (se Tegnaby), el. rumäniska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
