- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
46

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - bison ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

jfr samma dubbelbetydelse hos lat.
mōrum ävensom att eng. mulberry i dial.
betecknar ’björnbär’; se mullbär o.
Falk-Torp ss. 77, 1438. Enl. Loewe
Germ. Pflanzennamen s. 13 har dock
got. baírabagms möjl. folketymologiskt
anslutit sig till stammen för ’björn’ o.
hör egentl, till roten bher, vara spetsig
(se barr); efter buskens taggar. —
Björntjänst, 1891 = da. bjørnetjeneste;
efter La Fontaines fabel om björnen,
som då han skulle jaga bort en fluga
från en sovande mans panna, därvid
råkade döda även mannen.

1. black, sbst., Verelius 1681 (om
fångsel), väl samma ord som y. fsv. blak,
1508, o. ä. da. blak, av oviss betyd.,
motsv. nisl. blökk, kubb; sannol.
sidoform till block; vokalväxlingen dock
svårförklarlig.

2. black, adj., fsv. blakker = isl.
blakkr med -kk- av -nk, inhemsk
motsvarighet till mlty., ty. blank (varav
lånordet blank); av en nasalerad form
till roten i mlty. blaken, brinna, lat.
flagrāre (se flamma), grek. phlégein,
lysa. Fjärmare släktingar: blek, blinka.
— Härav substantiverat : black, black
häst, Nordenflycht osv.

blacka, vulg., tidning, Lithogr. Alleh.
1864: den s. k. »blackan», sv. dial. blakka,
stort blad (t. ex. kålblad), stort papper
= nisl. blaðka, avledn. av blad.

blad, fsv. blaþ = isl. blað, da. blad,
mlty. fhty. blat (ty. blatt, ags. blæd
(eng. blade), av germ. *blaða-, snarast
en participbildning, ie. bhlətó-, till den
ie. rot, som med avljud föreligger i
blomma: avlägset besl. med lat.
folium, blad (se folio, följetong), o. grek.
phýllon ds. (se körvel), till en enklare
rot bhel (jfr t. ex. bolster). —
Pluralformen blader, 1635 osv., var mycket
allmän under 1700-t., t. ex. Bellman:
lyckans fagra blader, o. uppträder ännu
i poesi; beror på inverkan från ty. —
Jfr blacka, blaster o. bläda. —
Bladet vänder sig, 1582, motsv. i da.,
l ty., ty. — Taga bladet från
munnen
, 1685, motsv. i da.; jfr ty. kein
blatt vor den mund nehmen
; av
omtvistad innebörd.

bladdra, Bib. 1541 - isl. blaðra, ä. da.
bladre osv.; ljudhärmande liksom
pladdra o. sladdra.

blaggarn, fsv. blagarn, av blår o.
garn; vokalväxlingen beror på att ā i
blagarn i fsv. tid förkortats och därför
ej, såsom i blår, övergått till å.

blamera, på 1600-t, t. ex. 1634, blasm-,
i betyd, ’smäda’ o. d., av fra. blâmer,
klandra, av ä. fra. blasmer, ytterst av
grek. blasphēmeĩn, förtala (se blasfemi).
— I modern betyd., 1870, från ty.
blamieren.

blancmangé, 1751: blamaschi, från
fra. blanc-manger, av blanc, vit (se
blank), o. manger, mat, som verb: äta
(till en avledn. av lat. mando, tuggar).

bland, ibland, prep., fsv. bland, ibland
= da. iblandt, av sbst. bland, blandning
(se följ.); alltså egentl.: i blandning med;
sålunda bildat som emot, egentl.: till
mötes. Jfr eng. among ds. av ags. on mang,
men lty. mang, till (ge)mang, blandning
(se mänga).

blanda = fsv., isl. = da. blande, got.,
fsax., ags. blandan, fhty. blantan; anses
besl. med blind, blunda; i så fall
egentl, förmörka (genom tillsatser). Jfr
meng. blundren, röra om, förvirra.

blank, 1538: vit, 1548: blank = da.,
från mlty., ty. blank, (glänsande) vit,
blank, varav fra. blanc (jfr
blanc-mangé o. blankett), varav eng. blank;
identiskt med det inhemska black, adj.
Blanko, in bl., från ty. =, efter ital.
(in)bianco, egentl.: vit = blank; alltså:
(på) vitt (papper), dvs. tomt, oskrivet.

blankett, 1535 (i nu föråldrad anv.)
= ty., av fra. blanquet, avledn. av fra.
blanc, vit (se blank); alltså egentl.:
vitt papper.

blar el. blarr, kort i killespel,
Bellman 1772, möjl. genom felläsning el.
ljudsubstitution av tjeck, blázen el. besl.
ord, narr (se SAOB); andra
förmodanden se Tamm.

blaserad, 1851, motsv. ty. blasiert, av
fra. blasé; dunkelt.

blasfemi, från grek. blasphēmía,
hädelse, till blasphēmeĩn, häda (se
blamera), besl. med phḗmē, rykte = lat.
fāma, av samma rot som fabula (se
fabel) o. urbesl. med bön.

blaska, 1800-t., ljudhärmande bild-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0134.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free