- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
47

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - bison ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ning liksom plaska; jfr no. blask(r)a.
Likheten med t. ex. litau. blazgė́ti
är tillfällig. — Blaskig, 1880-t., hör
delvis hit, men kan i betyd, ’slaskig’
också uppfattas som en
sammansmältning av blöt o. slaskig o. i betyd,
urblekt o. d. av black, blek o.
(grå)-daskig. Jfr Tamm Gr. s. 31.

blast el. bläster, ett under 1800-talets
första hälft från dialekterna i riksspr.
inkommet ord; bildning till fsv. vb.
blædhia (av *blaðjan), bläda (se d. o.);
jfr med avs. på bildningen blomster.
W. Cederschiöld Xen. Lid. s. 78 f.

bleck el. bläck (metall), fsv. blæk =
no., ä. da. blek, da. blik, från mlty. bleck
= fhty. bleh (ty. blech), av germ. *blika-,
egentl.: det glänsande, av samma stam
som bläcka, märka träd, o. i
avljuds-förh. till adj. blek.

blecka, sup, dryckesgille, se bläcka 2.

blek, adj., fsv. blēker = isl. bleikr,
da. bleg, fsax. blêk, fhty., ty. bleich, ags.
blác, av germ. *blaika-, skinande, ljus,
i avljudsförh. till isl. blíkja, lysa, o.
bleck, (bläck); fjärmare besl. med
black, adj.

bleke, till vb. bleka, fsv. blēkia =
isl. bleikja, avledn. av blek.

Bleking(e), fda. Blēkyng(h) osv.,
fsv.-lat. Blekingia (under medeltiden ej
omfattande Listers härad); möjl. avledn.
av sv. dial., fsv. blēka, kalk, krita =
isl. bleikja, av germ. *blaikiōn, till
blek; jfr Noreen Spr. stud. 3: 83.

blekna, fsv. blikna, blekna = no.
blikna, bleikna, isl. blikna. Äldst är
formen med -i-, som står i avljudsförh.
till blek; nsv. blekna beror delvis på
inverkan från blek (jfr dubbelformerna
i no.). Jfr t. ex. vekna, fsv. vikna: vek.

blemma, fsv. blem(m)a, sv. dial.
blaima (av *blīma), blämma m. m. = no.
bleime, blem(m)a, da. blemme, av en
germ. rot blai-, blī-, möjl. även blā- i vb.
blåsa; även en del andra germ. ord med
samma betyd, börja med bl-, t. ex. sbst.
blåsa o. bläddra.

blick, om ögonkast: 1593 = da. blik,
från mlty., ty. blick, glans, blick = fhty.
blicch, hastig glans, blixt; bildat till fhty.
blicchen, glänsa, blicka, osv. (se blicka).
I fråga om betydelseövergången ’glänsa’
› ’blicka’ jfr under bliga, glana, glans,
glindra, glo, glutta, glåmig,
glänta
; jfr även t. ex. grek. dérkomai, ser:
ags. torht, strålande, grek. lev́ssō, ser: ljus,
låga 2
, no., sv. slangspråkets tira, titta,
o. no. tira, stråla (jfr sira); andra ex.
se Persson Indog. Wortf. s. 369.

blicka, i betyd.: lysa fram, synas
1636; om ögonkast o. d. Franzén 1793:
’Ingen har jag sett så blicka’; från lty.,
ty. blicken = fhty. blicchan, till germ.
roten blik el. möjl. blek, glänsa (se
bleck, blek, ävensom black, adj.).

blid, fsv. blīþer = isl. blíðr, da. blid,
got. bleiþs, fsax., fhty. blîdi, ags. bliðe
(eng. blithe), i fsax. bl. a. ’glänsande’,
avledn. av en ie. rot bhlī, glänsa (se
bly); med samma betydelseutveckling
som i glad o. ty. heiter (se heder).
Med avs. på växlingen av nord. a-stam
o. vgerm. ia-stam jfr t. ex. blöd, fast,
sen, tunn
ävensom möda (i vissa fall
ytterst från gammal u-stamsböjning).

bliga, fsv. blīgha, jfr isl. blígja; av
en germ. stam bliᵹ-, glänsa, i no. bligra,
glimta svagt, med samma
betydelseövergång som i blick(a); jfr blänga.

blind, fsv. blinder = isl. blindr, da.
blind, got. blinds, ty., eng. blind, av den
ie. roten bhlendh, mörk, dunkel, i t. ex.
litau. blendżiůs, bli mörk; o. i
avljudsförh. till blända o. blunda; jfr även
blanda. — I blindo, t. ex. 1644,
snarast dat. sg. neutr. till adj.; jfr i godo
o. d.; kan dock även innehålla oblik
kasus av fsv. o. ä. nsv. sbst. blinda,
blindhet. — Blindvis, efter ty.
blinderweise.

blindbock, blindebock 1640, av blind
o. bock, jfr da. blindebuk (o. blindegied.
om kvinna) samt även ä. nsv. blindko,
blindtacka, sv. dial. blindgubbe, ty. blinde
kuh
, ital. mosca cieca, egentl.: blind fluga,
spän. cabra ciega, egentl.: blind get.

blinka, Bib. 1541 = no. blinka, ty.,
meng. blinken (eng. blink), av en
nasalerad form till germ. roten blik, lysa
(i bleck; jfr blek o. blick). —
Härav: blink, fsv. blinker, motsv. ty., eng.
blink.

bliva, fsv. blīva = da. blive, från mlty.
blîven = got. bileiban, fhty. bilîban (ty.
bleiben), ags. belífan, av be-, pref. 1, o.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0135.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free