- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
48

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - blixt ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

germ. *liƀan, besl. med leva, libba,
liv, lämna
o. säkerl. även lever, till
ie. roten lip i sanskr. lip-, smörja, klibba,
grek. lipareīn, förbliva, liparós, fet,
smord, fslav. lĭpěti, klibba vid, litau.
lìpti. Grundbetyd, är ’hänga el. klibba
fast vid’, varav ’stanna, förbliva’. Den
yngre betyd, ’övergå till, börja vara’
har sannol. utvecklats redan i mlty. —
Roten är en labialutvidgning av li i ler,
lim
osv.; jfr klibba, kli, klister osv.

blixt, 1615, nybildning till ä. nsv.
blixta (jfr ty. blitz av blitzen), en
t-avledn. av fsv., ä. nsv. blixa (se följ.); i
äldre tid i stället ljungeld.

blixtra, utan motsvarighet i fsv. el.
andra språk; 1652, Sahlstedt 1773;
avledn. på -r av ä. nsv. blixta, el. kanske
egentl. *blixra, avledn. av fsv., ä. nsv.
blixa (med inskott av -t mellan s o. r);
möjl. kommer dock r i blixtra från ä.
nsv. sbst. blixter n., som kan vara en
gammal bildning; även andra möjligheter
äro tänkbara. Fsv. blixa, blinka, i ä.
nsv. även ’blixtra’, är en avledn. på -s
av fsv. blika, vara synlig el. blottad, isl.
blika, glänsa, o. alltså en
parallellbildning av detta verb till no. blikra, glimta,
blinka, o. fsv. blikta, blinka; av germ.
*blik-, lysa (se bleck, blek, blicka).
Ty. blitzen, blixtra, av fhty. blëcchazzen,
utgår från urgerm. *blekatjan (jfr black
2).

block, fsv. blook (*blokker?) = da. blok,
mlty. block, fhty. bloch (ty. block); från
germ. språk kommer fra. bloc (jfr
blockad), varav eng. block; i sv. i flera
betyd, lånord; väl avlägset besl. med
balk, bjälke; jfr följ.

blockad, 1636 = ty. blockade, jfr ital.
bloccata, till bloccare, motsv. fra.
bloquer, hvars stam i sin tur har germ.
ursprung (se block). I fråga om
ändelsen jfr t. ex. barrikad.

blod, fsv. blōþ n., blōdher m. = isl.
blóð, da. blod, got. blôþ, fsax. blôd, fhty.
bluot (ty. blut), ags. blód (eng. blood);
möjl. besl. med blomma (se d. o.). —
Väcka ond el. ont blod, jfr da. sætte
ondt blod
, med motsv. i ty. o. fra., till
väcka 2 (fsv. vækkia, hugga, om vak.,
osv.), se d. o. Uttr. härrör från den
gamla föreställningen om blodet såsom
själsförmögenheternas o.
temperamentets säte (jfr humör, åder): skämt
blod ansågs vålla bitterhet i sinnet o. d.
Blodvite, fsv. blōþvīte, även blōtvīte,
motsv. fda. blothvite; av A. Kock Sv.
Im. X. 3: 1 f. tolkat såsom hörande till
ett fsv. *þvīte n., huggsår, besl. med ags.
þwítan, avskära, sv. dial. tveta, hugga
av, vartill även sv. ortnamnet Tveta
(se d. o.).

blom, motsv. isl. blóm, se följ.

blomma, sbst., ä. nsv. (o. i viss betyd.
stundon ännu) även blom(m)e, fsv. blōma
f. o. blōme m., motsv. isl. blómi, da.
blomme, got. blôma, fsax. blômo, fhty.
bluomo o. bluoma (ty. bluhme), ags.
blóma i annan betyd. (eng. bloom från
nord. spr.); en m-avledn. till ie. roten
bhlō i ags. blówan (eng. blow), blomma,
blomstra, fhty. bluot (ty. blüte, egentl.
plur.), blomma, blomstring, samt i den
utvidgade formen bhlōs i ags. blóstm(a)
(eng. blossom) o. lat. flōs, genit. flōris
(varav ffra. flour, varav fra. fleur o. eng.
flower; se flora); sannol. besl. med blad,
blåsa
o. väl även blod. — Barn och
blomma
, redan i fsv. tid, där blomma
egentl, är liktydigt med barn
(ungefär: blomstrande barnskara) o.
tillkommit med anledning av
bokstavsrimmet. — Härtill vb. blomma, fsv.
blōmas, motsv. lty. blomen osv. —
Blomkål, 1643 = da. blomkaal, ty.
blumenkohl, översättning av ital. cavoli fiore
(fra. chou-fleur, eng. cauli-flower); se
flor 2 o. kål.

blomster = fsv. = isl. blómstr n.,
snarast avledn. av fsv. vb. blōmas = isl.
blómask; jfr med avs. på bildningen
blaster.

blond, o. 1720, jfr ty. o. eng. blond,
från fra. blond, av ffra. blund, väl i sin
tur av germ. *blund-, liksom blunda
avljudsform till blind; enl. somliga dock
ursprungl. romanskt, men utan
tillfredsställande tolkningsförslag. — Härtill:
blondin, 1810, från fra. blondine.

bloss, ä. nsv. stundom blås, fsv.
blus(s), blos(s) motsv. da. blus ds., holl.
blos, rodnad, jfr j-avledn. isl. blys; åtm.
i vissa betyd. bildat av blossa; se d. o.

blossa, Spegel 1685: bloss-, fsv. blusa,
motsv. da. blusse, mlty. blosen, jfr eng.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0136.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free