Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - bok ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bylma, se bister ut, av germ. stammen
*bulᵹm- (jfr under bolster) el. *bulm-,
en m-bildning ytterst av roten i bolde,
bål(stor) m. fl.; se boll.
Bolmen, sjö i Smål., egentl.: storsjön,
jfr sv. dial. bolmstark osv. (se bolma).
Härtill: Bolmsö = fsv., ävensom
(närmast till det forna namnet på Bolmån)
Bölminge. Jfr förf. Sjön. 1: 64 f., Ortn.
på -inge s. 244. - På Bolmsö o. Bolmen
syftar sannol. det i Hervararsagan osv.
omtalade Bolm, där Angantyr bodde;
se litteraturen hos Schütte Ark. 36: 27.
bolmört, 1638, jfr fsv. bölmeyrt,
ävensom bulma (-ö-), ä. nsv. bolma ds.,
motsv. da. bulmeurt, ä. da. bulnurt,
bølme, besl. med ty. dial. bilme, ags.
beolone, fhty. bilisa, ty. bilsenkraut,
ryska belena osv., av obekant härledning.
bolschevik, 1917, av ryska bol’ševik,
avledn. av bol’šij, större, rotbesl. med
grek. bélteros, bättre, o. sanskr. bálīyans,
starkare; egentl.: medlem av den större
fraktionen av det ryska
socialdemokratiska partiet (= maximalist); i
motsats till men’ševik, anhängare av
minoritetspartiet (besl. med mindre) =
minimalist.
bolster = fsv. = isl. bolstr, fhty.
bolstar, (ty. polster), ags., eng. bolster, av
germ. *bul(ᵹ)stra-, till roten i fhty.
belgan, vredgas, egentl.: svälla upp, o. i
avljudsförh. till bälg (av *balᵹi-) o.
bulna; möjl. besl. med serb. blazina (av ä.
*bolz-), preuss. balsinis, kudde. Samma
grundbetyd, av ’det uppsvällda’
uppträder i puta, dyna.
1. bom, stång - fsv., da., från mlty.
bôm = fsax. bôm, träd, fhty. boum, (ty.
baum), ags. béam (eng. beam, bjälke),
av västgerm. *bauma-; förhållandet till
got. bagms o. isl. baðmr, träd, är oklart;
somliga antaga olika ursprung. -
Samma lånord bom, träd, ingår i bomolja
= fsv., från lty. bômolje; bomull = fsv.,
från lty. bômwulle, o. vidare i
Lundbom osv. o. det efter dyl. familjenamn
bildade dumbom; se även buxbom,
sävenbom.
2. bom, i skjuta, slå bom, äldst
belagt i den senare förb. Serenius 1741;
’motsv. da. bom, ljudhärmande ord, jfr
t. ex. eng. boom, dåna, o. bomb.
Bomans flickor, skämts, om spelkort;
efter A. Bomans kortfabrik i Stockholm
(o. 1850).
bomb, 1675, av fra. bombe, till lat.
bombus, från grek. bómbos, dovt ljud;
ljudhärmande bildning (jfr bom 2). -
Härtill: bombardera, av fra.
bombarder, avledn. av ffra. bombarde, grov
artilleripjes.
bombasin el. bombasäng, under
formen bomesij redan 1566, i ä. sv. även
bomsiden med folketymologisk
anslutning till siden, från fra. bombasin, till
ett mlat. adj. bombacinus, en variant
till lat. bombycīnus, avledn. av bombyx,
av grek. bómbyx, silkesmask, silke, väl
av österländskt ursprung; jfr bombast.
- Ä. nsv. bome(r)sin, bomsiden, närmast
från lty.
bombast, i nuvarande bildl. betyd,
först uppvisat från Thorild, från ty. =,
av eng. bombast, ett slags löst tyg, vadd,
svulst, av ffra. bombace = ital.
bambagia, bomull, till grek. *bómbax (jfr
mgrek. bombákion o. rumän, bumbac),
en variant till bómbyx; se bombasin.
Den överförda betyd. på grund av
vaddens svällande form.
1. bona, om golv o. d., 1690, jämte
da. bone från lty. bônen, glätta (ty.
bohnen), motsv. holl. boenen, även: rengöra
med vatten, ä. ty. o. ty. dial. buenen,
bühnen m. m., med helt vatten rengöra
m. m., eng. dial. beene, av västgerm.
*bōnian, etymologiskt identiskt med det
inhemska sv. dial. böna, med eld el.
ånga uppmjuka, badda, vartill avledn.
da. bønse. Grundbetyd, sannol.:
impregnera o. d. Ordet kan sålunda ej,
som vanl. skett, förbindas med sanskr.
bhānú-, ljus, grek. phaínō, glänser, osv.;
ags. gebóned, som brukar översättas med
’polerad’, är till sin betyd, oklart; snarast
emellertid ’utsirad, utsmyckad’. Ljunggren Sv. 1m. 1905, s. 80.
2. bona om, o. 1730; snarast bildat
till bonad efter mönstret av fägnad:
fägna: osv.
bonad, fsv. bōnaþer = isl. búnaðr,
bildat till vb. bo, isl. búa i betyd, ’bereda,
göra i ordning’.
bonde = fsv.: bofast man, jordägare,
husbonde, äkta man = da. - isl. bónde,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
