- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
56

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - bok ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

pres.-participbildning till bo 2; sidoform
till fsv. bōande, isl. búandi.

bonjour, 1803: bonschiur (i en
bouppteckning); jfr Envallsson 1801 : bonjour
rock
; från ty. bonjour o. bonjourrock;
ej i fra.; till fra. bonjour, god dag; alltså
egentl.: goddag-rock, syftande på
plaggets användning vid förmiddagsbesök
(benämnes på 1820-t. någon gång även
’morgonrock’). - Av J. M. Bergman
Valda sm. skr. s. 339 (1858, 1876)
föreslås att utbyta ordet mot helrock.

bord, fsv. borþ, bräde, planka,
skeppsbord, matbord = isl. borð, da., fsax.,
ags. bord (eng. board), fhty. bort (ty.
bord, rand, skeppsbord, med d från lty.),
jfr got. fotu-baúrþ, pall. Vanl. betraktat
som två skilda ord: 1. bräde, av bräder
förfärdigat ting, bord (som möbel): germ.
*burða- (jfr bordell), i avljudsförh. till
bräde. 2. kant, rand: germ.*burða-
el. möjl. *burzda-, i avljudsförh. till bard
2 (jfr brodera, bård); härtill: fno.
Bordhœrne, nu Bullaren, härad i
Bohusl., alltså egentl.: stränderna (kring
Bullaresjön). Häremot dock Sperber
WuS 6: 45, som framhåller, att betyd,
’rand, kant’ kunnat uppstå ur den av
’bräde’ under den tid, då på skeppet
endast den övre kanten bestod av bräder
o. det övriga utgjordes av den urholkade
trästammen. - Betyd. ’matbord’ har
utvecklats ur den av ’(mat)bräda, träfat’:
i äldre tider hade var o. en sitt
särskilda lilla bord (se t. ex. Tacitus Germ.
kap. 22): jfr att isl. bjóðr, got. biuþs
o. isl. skutill (- ty. schüssel) beteckna
både ’bord’ o. ’fat’; se under disk. -
Jfr även under bol (slutet).

bordell, Grubb 1665 = ty., av fra.
bordel, egentl.: koja,dimin.av borde, litet hus
av bräder, i sin tur av germ. urspr.: till
germ. borð-, bräde, varom se föreg. Eng.
brothel är i huvudsak inhemskt: till
broihel, eländig varelse, vartill brothelhouse.

Bore, poetisk personifikation av
nordanvinden o. vintern; egentl, av
Rudbeck Atl. företagen ombildning av det
västnord. mytiska namnet Bur, Odens
fader, i anslutning till lat. boreas, av
grek. boréas, nordanvind, av något oviss
härledning, snarast av ie. gor-, motsv.
fslav. gora, berg, alltså: bergvind.

boren, fsv. borin, burin, part. pf. till
bära i betyd, ’föda’ (jfr barn); sannol.
påverkat av mlty. boren, ty. geboren, född;
jfr buren som egentl, partic. till verbet.

borg, fsv. borgh f., borg, stad = isl.
borg, även: vall, mur, da. borg, got.
baúrgs, stad, fsax., fhty., ty., ags. burg
(burh), befästad plats, stad (eng. borough,
burgh, köping), av omstridd härledning;
snarast av en ieur. konsonantstam bhr̥gh,
motsv. fir. bri (genit. brig), berg, höjd
(jfr Birgitta), o. sanskr. bṛhánt-, hög,
i avljudsförh. till berg. Knappast, med
betyd, ’värn’, till bärga. Väl ej heller,
med Brøndal Substrater og laan s. 133
f., ytterst av mlat burgus (varav ital.
borgo, fra. bourg, köping), av grek.
pýrgos, fästningstorn. Mot denna
senare härledning resa sig vissa formella
betänkligheter; å andra sidan bör dock
framhållas, att burgus uppträder i
ortnamn, som äro äldre än
folkvandringstiden; möjligheten torde i alla
handel-böra tagas i övervägande. Annorlunda
H. Jacobsohn Zfvergl. Sprachf. 48: 140:
besl. med grek. phrássein, inhägna,
kringgärda. - I den gamla betyd,
’försvarsverk (i sht å en höjd)’ uppträder
ordet i en del gamla sv. ortnamn från
järnåldern, t. ex. Borg. Betyd, ’stad’
har uppkommit därav, att städer ofta
uppstodo kring befästa platser
(Hälsingborg osv.).

borga, fsv. borgha, ansvara för, taga
o. giva som lån - senisl. borga, gå i
borgen för, da. borge, låna, mlty. borgen,
ansvara för, fhty. bor(a)gên, taga sig i
akt för, skona, mhty. borgen, även: gå
i borgen för (ty. borgen, låna), ags.
borgian (eng. borrow), låna; väl med
grundbetyd, ’sörja för o. d.’ i avljudsförh. till
bärga, jfr fslav. brěgą, sörjer för; med
samma betyd.-utveckling i lat. cavēre
(jfr kaution). Jfr följ.

borgare, fsv. borghare = fno.
borgari, da. borger; lån från mlty. borgere,
stadsbo = fhty. burgâri (ty. bürger);
väl egentl, såsom ags. burgware
sammansatt med ett ord, besl. med isl.
-veri (av *warjan-) i skipveri, tillhörande
besättningen på ett skepp, rómverjar
(plur.), romare, osv. o. lat. germ. -varii
i folknamn.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0144.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free