- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
57

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - bok ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

borgen, fsv. borghœn (med försvagn,
av a-), borghan = isl. borgan, da.
borgen; vbalsbst. till borga.

borgenär, 1678, bildat av föreg, i
anslutning till gäldenär.

borgis, boktr., 1880-t., från ty. borgis,
av fra. bourgeois (=sv.), egentl.: borgare.

borgmästare, fsv. borghamœestare
(jämte borghara-), lån från mlty.
borgemêster (jämte borger-), egentl.: stadens
styresman.

boricka, 1751, från fra. bourrique, jfr
spän. burro, åsna.

bornera, fradga sig, C. F. Dahlgren
1821, jfr höll. borneeren, egentl.: blanda
vin med mineralvatten (bornwater), till
born, brunn (se d. o.).

bornerad, inskränkt, 1786 = ty.
borniert, efter fra. borné ds., part. pf. till
borner, begränsa, inskränka, avledn. av
borne, gräns.

Bornholm, se Birgitta.

borr, o. 1580, med biformen bår (boor
osv.) 1549 osv. (jfr förh. mellan boss
o. ä. nsv. bås), motsv. da. bor n., lty.
bor f., fhty. bora (ty. bohr jämte
bohrer), ags. bor; jfr även fsv. boriœrn o.
näsborr; se följ.

borra, ä. nsv. även båra, fsv. bora
= isl. bora, da., bore, lty. boren, fhty.
borôn (ty. bohren), ags. borian (eng.
bore), av germ. *burōn = lat. forāre
(jfr sv. perforera), borra, grek.
pharãn, plöja, jfr grek. pháros, plog.

borre = fsv., no., da.; (eng. bur väl
från da. biformen burre), ty. dial.
borren, växt av släktet Lappa, av germ.
*burzan-, till ie. roten bhr̥s, vara borstig
o. d., i sanskr. bhr̥šti-, spets, o. i borst,
borste, i avljudsförh. till barsk o. ty.
barsch, abborre. Jfr abborre,
kardborre.

borst, i ä. sv. även börst, ännu t. ex.
Adlerbeth 1804, fsv. borst, börst, f. =
isl. burst, da. børst, fhty. borst, burst,
ags. byrst (med avledn. *brystl > eng.
bristle), av germ. *bursti- = sanskr.
bhr̥šṭi-, spets; se föreg. o. följ. Ty.
borste utgår från biformen fhty. bursta f.
= fsax. - Dricka (supa) som en
borstbindare
, motsv. i da., efter ty.
saufen wie ein el. die bürstenbinder.
Skämtsam ombildning av ty. bürsten,
bürschten, i betyd, ’dricka’, väl egentl,
liksom ’borsta strupen’ o. sålunda ej,
såsom stundom antages, besl. med bursch,
student.

borste = fsv. = isl. borsti, no. boste,
da. børste, av germ. *burstan-; jämte
germ. *burstiōn = mhty., ty. bürste
avledn. av borst; alltså: den med borst
försedda,

borsyra, Berzelius 1825, efter ty.
borsäure, till borax, av arabiskt ursprung.

bort, fsv. bort (burt, brot, bröt), motsv.
isl. (á, í) braut, brot(t), burt, da. bort,
o. borta, y. fsv. ==, ä. fsv. borto m. m.
motsv. isl. (á, í) brautu, brottu, burtu,
da. borte; egentl, ack. o. dat. sing. av
fsv. brot, isl. braut f., väg, alltså: på
el. i väg (jfr ty. weg, av mhty. in wec,
eng. away av ags. on weg), i
avljudsförh. till bryta, jfr fra. route (se route)
av lat. rupta (via), bruten, röjd (väg).
Ordet braut ingår i Ynglingakonungens
Brautanunds namn.

borup, sista spelet, enl. en tradition
efter en originell borgmästare Borup i
Norrköping (dock ej upptagen å
tillgängliga förteckningar från 1700-t.), känd
för att gärna vara siste man på
gästabud (’Nu går Borup’); enl. en annan
efter en kronofogde el. häradshövding i
Skåne med samma namn. Jfr Wallin:
’Går ej borup?’, Wadman: ’min hatt
borup är på kalasen’, ävensom namnet
å v. Brauns sista kalender Borup. Finns
som familj- o. ortnamn i Danmark o.
som ortnamn i Skåne.

Borås, stad i Vgtl., efter den ås, då
kallad Bo(d)aråsen (nu Rydaåsen), på
vilken staden grundlades; till bod.
Noreen Spr. st. 3: 96.

bosch, från eng. bosh, i turkiskan,
persiskan o. sigenarspråket. Jfr
Elmquist Spr. o. st. 11: 28.

boskap, se bo 1.

boss, ä. nsv, o. sv. dial. ofta bås (jfr
förhållandet mellan borr o. bår, bor),
fsv. bos = no. bos, bus (jämte avledn.
bys, no.-da. bøs), sv. dial. busa, båsa,
lägerställe för hundar o. svin, dålig bädd
no. bosa, ävensom sv. dial. bössja, byssja
ds.; vanl. fört. till den germ. roten bus,
svälla (se närmare buska o. buske);
f. ö. med ganska osäkra anknytningar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0145.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free