- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
58

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - boston ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

boston, spel, sl. av 1700-t., o. dans,
1906, från eng.-amerik., efter den
amerikanska staden Boston, där enl.
uppgift bostonspelet skall ha uppfunnits
under engelsmännens belägring 1775-76.

bot, fsv. bōt, förbättring, gottgörelse,
lapp på kläder = isl. bót, da. bod, got.,
fsax. bôta, fhty. buoza (ty. busse), ags.
bót (eng. boot), egentl.: förbättring; i
avljudsförh. till båta o. bättre. -
Härav: böta, fsv. böta = isl. bǿta, got.
bôtjan, osv., egentl.: förbättra; ävensom
bota, fsv. bōta.

botanik, Artedi 1729, Linné 1731 (-ique)
== ty. osv., ytterst till grek. adj. botanikós,
avledn. av botánē, gräs, jfr bóskō, jag
betar.

botten, fsv. botn = isl., fda. botn
(da. bund); jfr ags. botm (eng. bottom)
o. med egendomligt d- fsax. bodom,
fhty. bodam (ty. boden), besl.med sanskr.
budhná-, grek. pythmḗn, lat. fundus (av
*bhud(h)no-; se fond); möjl. samtliga
av ie. *bhud(h)m(e)no-; jfr bodmeri,
burk, bytta o. följ.

Bottenhavet, Bottniska viken (t. ex.
Dalin 1747), förr Botn(en), till fsv. botn
i betyd, ’vik’ (jfr isl. fjarðarbotn
ävensom förf. Sjön. 1: 118 t.); samma ord
som föreg. Härtill Norr-, Väster- o.
Österbotten.

bottfor, 1809: bottforter, av fra.
bottes fortes, starka stövlar, av ffra. bote
(varav isl. bóti; jfr fsv. bōtskōr av mlty.
bôtschô), mlat. bot(t)a, buta, se närmare
bytta o. jfr följ.

bottin, Sthlms mode-journ. 1843, från
fra. bottine, avledn. av fra. botte, stövel;
se föreg.

bov, ä. nsv. även bove, ännu hos
Spegel 1685, fsv. bōve, kanske även:
tjänare, jämte ä. da. bove o. isl. bófi
(tillnamn) från mlty. bôve - mhty. buobe
(ty. bube); sannol. urspr, ’gosse’, såsom
i holl. o. ty.; egentl, barnord av samma
slag som sv. dial. babbe, liten gosse,
eng. baby o. d., vb. babbla osv.

boven- i sjötermer, 1691, från lty.
boven, av fsax. bi-oƀan, jfr ags. on b-ufan
(eng. above), upptill; se be-, pref., o.
ovan, adv.

bovete, Var. rer. 1538, i ä. tid även
bog- o. bok-, från mlty. bôkwête, av
bôk (se bok 1) o. wête (se vete), jfr
ty. buchweizen: frukterna likna
bokollon och smaken påminner om vetets.

box, o. 1850, från eng. box, ask, låda,
av ags. box, av lat. buxem, ack. till
buxis, av grek. pýksis (med uttal av
grek. y som u, jfr grotta o. krypta),
vartill även bössa; jfr buxbom, boett.

boxas, Almqvist 1842, jfr Weste 1807
(i tilläggen): boxa, från eng. box, en
bildning till ett verb. motsv. mlty.
boken, slå, varav sv. boka (malm.).

bra, R. Foss 1621: en braa herre,
Columbus 1678 m. fl.; i ä. sv. dock
vanligast braf (brav), t. ex. låt mig supa
braf
Bellman o. (o. med hänvisning till
bra) ännu Dalin 1850; förr ofta ’tapper’,
med adv. braft t. ex. 1681; jämte no.
bra, da. brav från lty. brav = ty. brav,
av fra. brave, tapper, hederlig = ital.
bravo (se bravo); av ovisst ursprung.

bracka, nu vulg. i betyd,
’kälkborgare’, 1748: clappere Braccos, i en
skämtdikt av en Uppsalastudent (A.
Engström Kryss o. landkänning),
Wallenberg o. 1770, Weste 1807, egentl. == ä.
nsv. bracka, byxa, Hels. 1587 =. ä. da.
bracker plur., snarast från lat. bracca,
biform till brāca, byxa, vilket självt
lånats från keltiskan, som väl i sin tur
i mycket gammal tid fått ordet från
germ. språk, där det motsvaras av fsv.
brōk, isl. brók (plur. brǿkr), fsax. brôk,
fhty. bruoh (ty. dial. bruch), ags. bróc
(plur. bréc, bakdel, vartill eng. breeches,
knäbyxor), väl i avljudsförh. till germ.
vb. *brekan = ty. brechen, bryta (se
bräcka 1); alltså egentl.: det brutna,
’gren’. Om betyd, ’bakdel’ är den
äldsta, kunde man jämföra fra. culotte,
byxa, till lat. cūlus, bl. a. ’bakdel’ (fra.
cul). - Som okvädinsord har väl
uttrycket uppstått genom förkortning av
äldre skinnbracka i samma betyd., t. ex.
Ekeblad 1654 (-brakorna) o. Bellman
Fredm. test. nr 209; tidigare i betyd,
skinnbyxa (jfr mlty. buckhose,
bockskinnsbyxa = byxa) o. syftar på
tarvlig benbeklädnad. Urspr, tillhörande
djäkne- o. studentspråket beror dock
ordet kanske delvis på anslutning till
lat. braccati, byxbärande, varmed
romarna betecknade vissa folkstammar,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:56:51 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svetym/0146.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free