- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
64

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - bruk ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

got. brûþs (svärdotter), fsax. brûd, fhty.
brût (ty. braut), ags. brýd (eng. bride),
av germ. *brūði-, nygift ung kvinna; jfr
mhty. briuten, öva samlag; av mycket
omstridd härledning; snarast motsv. lat.
Frūtis, binamn till Venus; ie. *bhrūti-;
knappast däremot av ie. *mrūti- o. besl.
med litau. martì, brud, svärdotter (jfr
mård). — Från germ. spr.: fra. bru,
svärdotter. — Brudgum(me), fsv. bruþgumi
= isl. brúðgumi, da. brudgom, fsax.
brûdigumo, fhty. brûtigomo (ty. bräutigam),
ags. brýdguma (eng. bridegroom, genom
anslutning till groom, ung man). Till
y. fsv. gumme, (gammal) man = isl.
gumi, man, got., ags. guma, fhty. gomo
= ä. lat. hemo (lat. homo), av ie. *ghm̥-;
vanl. fört till lat. humus, jord, osv. (se
under human, kameleont), i så fall:
jordinvånare. Jfr gumma. I got. i
stället brûþfaþs (besl. med despot).
Brudsäta, fsv. brūþsæta, jfr fno.
seta, ett slags tjänarinna; av samma
germ. rot set som sitta.

1. bruk, sed; verk, fabrik o. d., fsv.
-brūk (i missbrūk) = da. brug n., från
lty. brûk m. = fhty. brûh (ty. brauch);
till bruka. Betyd. Verk, fabrik’ har
utvecklats på nordisk botten; den
uppträder i sammans, brukskarl t. ex. år
1700.

2. bruk i murbruk o. d., väl
samma ord som föreg.; möjl. dock = isl.
brúk, hop, massa, av annat, dock ovisst
ursprung.

bruka = fsv. = da. bruge, från mlty.
brûken, av fsax. brûkan = fhty.
brûhhan (ty. brauchen), ags. brúcan; jfr got.
brûkjan (pret. brûhta); grundbetyd.:
njuta, använda, i ty. även: behöva o.
pläga; i sv. dessutom: bearbeta (om
jord m. m.), av ie. *bhrug- i lat. fruor,
(stam: frūg-), njuter, fructus (se frukt).

brumma, Lex. Linc. 1640, ä. nsv. även
bromma, t. ex. R. Foss 1621 (= sv.
dial.); i formen brumma väl från mlty.
brummen = ty.; i avljudsförh. till mlty.
brimmen o. brammen, besl. med fhty.
breman; se broms 1.

brun, fsv. brūn = isl. brúnn, da.
brun, mlty., fhty. brûn (ty. braun),
ags. brún (eng. brown); i de flesta
fornspr. även: blank, glänsande; från
germ. spr. inlånat i roman. o. balt. spr.;
av ie. stammen *bhrū-n- i grek. phrȳ́nē,
padda, egentl. ’den bruna’, tillie, roten
bhru (se bäver); avlägset besl. med
björn (ie. rot bher) o. med brinna;
alltså egentl, ’med brandfärg’, såsom det
med samma n-suffix bildade grön egentl;
’med gräsfärg’.

Brunkeberg, Sthlm., fsv.
Brunkabærgh, efter marsken Brunke (J. von
Brunkow), som här avrättades 1319.

brunn, fsv. brunder = isl. brunnr,
da. brønd, av germ. *brunna-, (liksom
t. ex. knut, läpp) uppkommet ur
synkoperade kasus av en n-stam *brunan-; jfr
got. brunna, fsax., fhty. brunno (ty.
brunnen), källa, brunn, ags. brunna,
burna (eng. bourn, bäck), enl. vanligt
antagande av germ. *brunnan-, genom
sammansmältning av *brunan- o. det
synkoperade *brunn- (i t. ex. gen. plur.); jfr
dock Brugmann IF 37: 252; även ie. rot
med betyd, ’sjuda, koka’, besl. med
likbetydande grek. phréār (genit. -ātos, av ie.
*bhrēu̯n̥-) samt med brinna. — Jfr till
betyd, fgutn. sauþr, brunn, osv., till sjuda.

brunst, i ä. nsv. ’brand’, t. ex. P. J.
Gothus 1595,’begärelser, lidelser’
Stiernhielm Herc., från lty. brunst, = ty.
brunst, brand, parningsdrift, till brinna
(jfr med avs. på bildningen gunst o.
konst), jfr även mhty. brunft,
parningsskrik, till brumma. I fråga om
betyd.-utvecklingen jfr brånad.

brunte, smeknamnsbildning av brun
av samma slag som t. ex. sv. dial. mante,
liten gosse: man, ä. nsv. ronte, galt:
rone, sv. dial. konta: kona, kutta: kulla,
Ante: Anders, Dante: Daniel, Jonte: Jon,
Kalle: Karl, Svente: Sven
.

brusa, Bib. 1541, om havet = fsv.:
fara fram, vara vild = da. bruse, från
mlty. brûsen, brusa, skumma = mhty.
(ty. brausen), av ljudhärmande ursprung
(jfr brosk); i avljudsförh. till det
inhemska no. brusa, utbreda sig, svälla.
Jfr följ. o. rödbrusig. — Osäkert är
däremot, om ordet bör, som skett,
sammanhållas med ags. brýsan, krossa, lat.
frustum, stycke, osv.

brushane, Linné 1731 .= da.; jfr ty.
braushahn (möjl. skandinaviskt), till
föreg., med anledning av hannens yviga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0152.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free