Print (PDF) - On this page / på denna sida - eklärera ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
elefant
117
Elof
E l dm ö rj a, fsv. eldmyria = no., a. da.
ildm0rje; se f. ö. mörja.
elefant, = fsv., ty., från lat. elephas
(ack. elephantem), av grek. eléphas, av
oviss härledning. Knappast, trots
Ost-hoff (som antager ett ie. el-, horn, i grek.
élaphos, hjort, osv.) m. fl., av
indoeuropeiskt ursprung. Äldre germ. lånformer
se elfenben; jfr även under kamel. -
I fsv. dessutom elpender, från mlty.
elpendér (se djur), samt fil = isl. fill
(från pers.-arab. fil).
elegant, 1766 = f ra., av lat. elegans
(ackus. elegantem), ytterst till eligere>.
utvälja; alltså egentl.: noggrann i valet;
jfr elit.
elektrisk - ty. elektrisch, efter fra.
électrique, nlat. eleciricus, till grek.
elek-tron, bärnsten, till elektor, lysande.
element = fsv., da., ty. osv., av lat.
elementum, grundämne; många
tolkningsförsök, alla osäkra.
Eleonora, kvinnon., från ty. Eleonore,
jfr mcng. Eleanor, Alianor
(folketymolo-giskt anslutet till grek. éleos, medlidande).
elev, Linné 1746, från fra. éléve, till
elever, uppfostra; under inflytande av
ital. allievo, till allevare, uppfostra- lat.
allevare, upplyfta (till ad- o. levis, lätt).
elfenben, Bib. 1541, från ty. elfenbein
= mlty. elpenbén, ägs. elpen(d)bdn, vars
första led beror på lån från lat.-grek.
elephas, äldre än de under elefant
nämnda orden.
elfte, se elva.
Elias, mansn., från hebr. Eli jåhn el.
Elija, (min) Gud är Jahve (Jehova). -
Härtill Elis, till Elias som t. ex.
Zack-r i s till Z a c k a r i a s.
Elin, kvinnon. = fsv., även: ALlin
(motsv. sv. dial. Ali Vgtld), isl., från
lat. Helena, av grek. (H)eléne; jfr Elna,
Ellen. I Sverige blev namnet omtyckt
genom sankt Elin i Skövde.
Elisabet, kvinnon., av bibi.-grek.
Elisabet, av hebr. Elischeba, Johannes
Dö-parens moder. Härtill: Elise, Elsa,
Lisa o. Lisen (se d. o.).
Elise, kvinnon., se Elsa.
elit, från fra. élite, egentl.: urval,
participbildning till élire = lat. eligere,
utvälja (se elegant).
elixir, från arab. el iksir, som av
somliga anses lånat från grek. xérion,
torrt pulver, till xérös, torr.
eljest, eljes, 1500-t.: ellies(t), av fsv.
cellighis, cellceghis, med samma betyd,
som fsv. cellighar - isl. elligar; cel- av
germ. *alja-, annan = lat. alius (jfr
följ. o. elände ävensom alias, alibi);
senare leden (enl. A. Kock Etym. belysn.
av några nord. ord o. uttr. s. 7 f., Lund
1911) genit. (i adverb, funktion) av Iceghi
(se läge), alltså: vid annat (sak-)läge,
under annat förhållande. JEllighar (i
huvudsak) = got. aljaleikös, annorlunda.
Ellen, kvinnon., från eng., av lat.
Helena, gr. Heléne; alltså egentl, samma
ord som Elin, Elna.
eller, konj., motsv. fsv. celler, celloar,
cellr o. kanske även fsv. cellar (.- isl.
ellar, eljest), med acc. 1., jfr också fsv.
cella(s), eller, eljest; sv. dial. ella(s).
Första delen cel- är germ. alja-; se eljest.
I övrigt har fsv. celler tolkats på flera
sätt; se Kock a. st. o. där citerad
litteratur. JKZ/ar, isl. ellar, o. cella ha
om-bildats av ä. *celja, *celjar (motsv. got.
a (/a, utom, aljar, annorstädes) efter
cellighar, isl. elligar, som i huvudsak är
identiskt med got. aljaleikös, annorlunda
(till germ. lika-, gestalt, se lik; alltså
egentl.: av annat utseende); cellas har
analogiskt adverbiellt -s. - Eller har
undanträngt det samnord. *eö(d)a = isl.
eÖa, fda. eth, eller = got. aippanosv.
Växlade förr stundom med det obesl. heller.
Ellida, namn på Fritiofs skepp, se l o d j a.
Elna, kvinnon., genom synkope av
i, av ä. Elina el. Elena (== isl. Elina),
med huvudaccent på första stavelsen,
liksom i Elsa av Elisa; från Helena,
av grek. Heléne. Biform: Elin.
Elof, mansn., fsv. Elof, Elav, Elef
= fda. = isl. Eileifr; av urnord. *
Aina-laibait, som med huvudaccenten på
senare leden givit *&inlävr, varav fsv.
Eläf, sedan Elof; och med samma accent
på den förra leden *<£inlcewr> Elef.
Om första leden se en 3 (jfr Erik);
den senare innehåller samma stam som
isl. leif, f., egentl.: lämning; egendom,
arv, o. de da. o. sv. ortnamnen på -lev;
se leva, lämna o. -löv. Jfr f. ö. Olof.
- Biform (med avljud i sista leden):
fsv. Elif = isl. Eilifr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
