- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
118

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Language, Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - elritsa ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

elritsa, äling, Spegel 1685: elfverits
(genom anslutning till älv), från ty.
elritze, äldre: erlitze, avledning av fhty.
elira, erila (ty. erle), al (se d. o.)’; jfr
f. ö. alkuva, äling.

Elsa, kvinnon., genom synkope av i,
av fsv. Elisa, med huvudaccent på första
stavelsen (liksom i Elna av Elina el.
Elena); gammal kortform till
Elisabeth, vartill även Lisa o. Elise. Från
Elisabeth synes även fsv. Elisif = isl.
Ellisif härstamma.

elva, fsv. ællova m. m., äldre ællivu
= isl. ellifu, da. elleve, motsv. got. ainlif,
fsax. élleƀan, fhty. einlif (ty. elf), ags.
endlufon (eng. eleven; med assimil. av
nl > ll), av germ. *aina-, en, o. snarast
liƀ-, lämning, rest (se leva, lämna,
men jfr även lån), varav även -lv i tolv;
jfr litau. vënů-lika, 11, till vë́nas, en, o.
-lik-, lämning (se lån); alltså: elva =
ett över (tio). Bildningen i övrigt
delvis flertydig. — Elfte, fsv. ællipte,
ællofte
osv. I elfte timman efter Matt.
20: 6, där dock uttr. betyder: i slutet
av dagen (numera: i sista minuten,
mycket nära att komma för sent).

elvabefängd, värd., sannol. med
Noreen V. spr. 5: 503 n. 1 till älva; alltså:
gjord tokig (befängd i den gamla betyd,
’besatt’) av älvorna; jfr da. ellevild
(äldre elvevild).

elände, fsv. ælænde m. m., f. o. n.,
landsflykt, elände, liksom ä. da. elende
från mlty. el(l)ende n. ds., av fsax.
elilendi, främmande land = fhty. elilenti
(ty. elend); jfr adj. mlty. el(l)ende,
främmande o. d. (varav fsv. ælænde, jfr nsv.
arkaiserande de elända) o. det
Nürnbergska gatnamnet die elende strasse,
främlingsgatan (utanför stadsporten); av
germ. *ali-land-ia-, varande i el. från
annat land, av *alja-, annan = lat.
alius (se eljest, eller). Till betyd, jfr
eng. wretch, usling, av ags. wrecca,
landsförvist (se vräka, vraka), el. lat.
captivus, fånge, varav ä. ital. cattivo, dålig,
ond, o. f ra. chétif, usel, skröplig. — Hit
hör möjl. också Elsass, till fhty.
Elisâzzo, som sitter (bor) på andra sidan
(Rhen?), jfr Holst; dock omtvistat.

emalj, 1781: email, från fra. émail,
jfr ital. smalto; från germ. *smalt-,
avljudsform till smälta. — Av samma
stam komma de äldre sv. uttrycken för
’emalj’: fsv. smælt = isl. smelt, från
mlty. =; o. ä. nsv. smelts, smalts 1590-t.,
jfr ty. schmelz.

emancipera, av fra. émanciper, från
lat. emancipāre, avsäga sig sin
egendomsrätt, lösgiva, göra fri, jfr
mancipium, eganderätt, egendom, till manus,
hand, o. capere, taga. — Härtill:
emanciperad, emancipation. — Om
kvinnans emancipation användes dessa
uttryck väl först på 1840- o. 1850-talen,
i sht av Fr. Bremer samt om den
bekanta mamsell Sager.

Emanuel, mansn., av hebr. Immanuel,
’Gud med oss’; jfr Matt. 1: 23. -
Kortform: Manne.

embar, se ämbar.

emblem, från fra. emblème, av grek.
émblēma n., till embállein, inlägga, till en,
i,o. bállein, kasta (se bal 2); alltså egentl.:
inlagt arbete, prydnad. Jfr problem.

emedan, konj.; i ä. nsv. även
’alldenstund, då ju’ samt som temporal konj.
i betyd, ’så länge som’ o. temporalt
adv., fsv. æ mæþan (e-), medan, emedan,
emellertid, av e- 1 o. medan, som förr
jämte temporal även hade kausal betyd.

emellan, fsv. e mællan, av e- 2 o.
mellan (se d. o.). Jfr med dat. plur.:
fsv. i mællum = isl. í millum, da.
imellem. Jfr även sinsemellan.

emellertid, ä. nsv. i medier tijdh
från mlty. middeler tit, under
mellantiden, till adj. middel, jfr medel-.

emigrant, Tessin 1756, från fra., egentl,
part. pres. till lat. emigrāre, av ē, ex,
ur, från, o. migrāre, vandra, flytta

Emil, mansn., från fra. Emile, av lat.
Æmilius.

emir, Atterbom 1815: émir = ty.
émir (sällsynt även emír), av arab.
emīr, ’amīr, egentl.: som befaller.

1. Emma, kvinnon., från ty. =, jfr
fhty. Emma, Imma. Väl
kortnamnsform särskilt till namn på Irm- (såsom
Irmgard, Irmtrud) o. Ermin-,
Irmin-
(såsom Irminburg, -hild), till ett germ.
*ermina-, *ermana-, väldig (= fsax.
irmin-, fhty. erman-, ags. eormen, isl.
jǫrmun- i jǫrmungandr, jätteorm, m.
m,). Delvis kanske också en av de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 10 15:23:48 2014 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0206.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free