Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - frakt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Frankrike. –Fransysk, ä. nsv.
frän-sösk (t. ex. P. Brahe Kr. o. 1580, om
språket, o. ännu hos t. ex. Hof f 1786)
jämte frantzösisch, till fransos
(vanligt i plur. i ä. sv., liksom även i sv.
dial., som namn på syfilis), av mlty.
französ, av ffra. francois (vulg.-lat.
*fran-kiscns); se frank 2. Formen fransysk
med -y- är egendomlig; säkerl. beror
den på ljudutbyte i avsikt att bilda en
»finare» form, jfr dial. tösk för tysk.
fransman, till mlty. adj. frans, biform
till fransch (se föreg.); jfr h o 11 and
s-i hollandslärft.
fras r., från fra. phrase, av grek.
phrdsis, till grek. phrätsö, utvecklar.
frasa, ä. nsv. (t. ex. Dahlstierna, Spegel)
o. dial.: knastra, fräsa, y. fsv.: fräsa (om
vatten) P. Månsson = no. fräsa, spraka;
besl. med fräsa.
frat, avfall, sågspån (såredan o. 1640),
även: ohyra; från (m)lty. vrät m., vad
som ätes, fortares; även ’storätare’ (-
ty. frass), till Ity. freten, äta (- fräta);
jfr (utan prefixet fr-) ä. nsv., sv. dial.
å t n., ohyra (jfr åt el); nära besl. med
vb. frossa. Det neutrala könet i sv.
kan ha föranletts av åt el. uppstått
genom missuppfattning av best. form
sg. fräter som plur.
fraternisera = ty. fraternisieren, av
fra. fraterniser (som slagord under franska
revolutionen om förbrödringen mellan
de revolutionära o. de trupper som
utsänts att bekämpa dem, 1791; f. ö. dock
med mycket äldre anor), till lat.
frä-ternus, broderlig, till fräter (- broder),
varav fra. frére (eng. friar, munk), ital.
fräte, även: munk (vartill fra i Fra
Diavolo osv.),
fred, fsv. friper, frid, fred = isl. fridr,
kärlek (i den poet. eddan), frid, fred,
da. fred, fsax. frithu, fhty. fridu (ty.
friede; i dial. även ’inhägnad’), ägs. friÖii
(ä. eng. frith, inhägnad); i got. blott i
namnetFripareiks o. vb.gafripön,försona
(där annars: gawairpi), av germ. *fripu-
- ie. *pri-tu- till roten pri, skona, älska,
i sanskr. pnti- f., glädje, vänskap. Fred
alltså egentl.: vänskapligt förhållande,
skonande. Se t. ö. Fredrik, fria, frid,
adj., Frigg, frilla, frände; jfr fri.
- Frid i något annan betyd, beror
på inverkan från ty. o. fornspr. -
Med avs. på be t yd. jfr fslav. m ir ii, fred
till slav. mil-, kär. - Samindoeur.
beteckning för ’fred’ saknas, medan
däremot flera uttryck för ’krig, strid’ äro
gemensamma för två el. flera
språkfamiljer.
fredag, fsv. fre-, frea-, friadagher,
jämte isl. frjddagr, da. fredag gammalt
lånord; jfr mlty. vridach, fhty. fritag
(ty. freitag), ägs. frig(e)da>g(eng.friday);
germansk översättning av lat. dies
Veneris, till gudinnenamnet fhty. Fria -
isl. Frigg (se f. ö. Frigg). - Stundom
felaktigt uppfattat som inhemskt.
Fredrik, mansn., fsv. Fredherik m. m.,
från Ity. el. ty. = got. Fripareiks osv.;
till fred o. rik. Jfr Frits.
fregatt, 1675; fregater plur.; ytterst
från fra. frégate = ital. fregata-, flera
högst osäkra tolkningar.
Freja, Fröja, fnord. gudinnenamn,
litterärt lån från isl. Freyja, Fr0yja;
kan fattas som femininbildning till Freyr,
Fr0yr, egentl.: herren (se Frö), men är
snarare isl. freyja, freyja, härskarinna,
fru (= lånordet fru); sannol. med
Sahlgren NoB 6: 26 vid vissa tillfällen
använt som ersättning (»noa») för Nerthus,
*Njprdr fem., som var tabu. I den
vnord. mytologien syster till Frej, men
urspr, säkerligen hans maka.
frejd, fsv. frceghp = isl. frcégÖ, fda.
frcegdh, abstr. på -ipö till fsv. frcégher,
omtalad, ryktbar = isl. frdgr, fsax.
gi-frägi, ägs. ge-frége, av germ. *frcé£ia-,
egentl.: som man spörjer om, vbaladj.
till roten i fråga, forska.
fresk, Ehrensvärd 1782: ’målat i
fresque’; från fra. fresque, från ital.
fresco, frisk (om målning på friskt, ännu
vått kalkbruk), lån från germ. frisk.
- Till ital. fresco hör freskomålning
osv.; jfr a fresco 1764.
fresta, fsv. fresta (-CE-), försöka, pröva
= isl. freista, da. friste (jfr med avs.
på -i- gispe; se gäspa), av germ.
*frai-stön, jfr got. fraistubni, frestelse, besl.
med got. fraisan st. vb, försöka, vartill
sbst. fhty. freisa f., fara, osv., med avledn.
fsax. frésön, fresta, bringa i fara, mhty.
freisen ds., ägs. frdsian, försöka m. m.
En analog betydelseutveckling föreligger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
