Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Frey ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i avläggen av ie. per i vb. fara; jfr
t. ex. lat. experiri, försöka, pröva,
periculum, fara, o. sbst. fara, på grund
varav Falk-Torp s. 245 i fresta osv.
se utvidgningar av denna rot. Snarare
dock, med flera andra forskare,
bildningar med prefixet fra- (se för, prep.
o. adv.); sannolikast (se Hoffmann Γέρας
s. 38) till ett verb motsv. sanskr. esati,
söker. Se f. ö. litter. hos Uhlenbeck
PBB 30: 297.
Frey, se Frö.
fri = y. fsv., no., da.; från mlty. vri
= fsax., fhty. fri (ty. frei), ägs. fri, fréo
(eng. free), got. freis, ack. frijana; germ.
* fri j a-’, däremot väl inhemskt i det nord.
*frl-hals-, som ligger till grund för
frälse; av ie. *priio- = k}rmr. rhydd,
fri. Snarast, enl. vanligt antagande =
sanskr. priyd-, älskande, älskad, kär (jfr
Frigg), varur möjl. den nuvarande
betyd, utvecklat sig genom
mellanlederna: vän, släkting (jfr de besl. frände
o. ty. freund), landsman, fri landsman
(jfr Schrader Reallex. s. 806); se följ.
Knappast däremot, såsom också
förmodats, besl. med lat. pnvus, för sig själv
bestående, enskild. - Neutr. fritt
betyder i ä. sv. ofta ’gärna’, t. ex. Bellman:
tro fritt; ännu i sv. dial. - Fribytare,
L. Petri 1573 = da. fribytter, från mlty.
vribiiter, privilegierad sjörövare, osv.,
egentl.: som har frihet att göra byte;
jfr ä. nsv. fribyte, röveri, byte, rov,
15-o. 1600-t., fribyleri, sjöröveri. -
Fri-mickel, se mickel. - Frimurare.,
1747 (i boktitel), motsv. ty. freimaurer,
eng. freemason, fra. francmacon, egentl,
benämning på medlemmar av vissa
medeltida byggnadsgillen. - Frisinnad
(i politisk bem.), GHT 1833 i citat från
Upsala Gorrespondenten; förr även:
fri-sinnig, t. ex. Tegnér 1834, efter ty
frei-sinnig, där ett gammalt ord, fast urspr,
ej i politisk anv.
fria (till ngn) - fsv., no.; från mlty.
vrien, fria, gifta sig = mhty. (ty. freien)
ds. o. isl. frjå, ägs. fréo(g)an, got. frijön,
älska, som är den ursprungliga betyd.;
besl. med fred o. frid 1.
1. frid, fager, från fornspråket
(därifrån också hos Stiernhielm), fsv. friper
- isl. friÖr, no, frid, egentl, gammalt
part. pf., ie. *pn-to- = sanskr. pntd-,
älskad, omhuldad, med samma
avljuds-stadium som i sanskr. prlti-, glädje,
vänskap, o. got. freidjan, skona, till ie.
roten pri, skona, älska, i avljudsförh. till
fred o. frid 2; se fria o. frilla. Alltså
egentl.: älskad. Ett part. pres. till samma
rot är frände. -Som namnelement
ingående i Astrid, Ingrid, Sigrid osv.
2. frid, sbst., se fred.
Fries, familjen, (flera släkter; förr
även Frijs m. m.); väl ytterst: man från
Frisland, friser (se fris 3); jfr sv.
B ohm e, Frank, Sachs, Schwab.
Frigg, gudinnen., fsv. Frig = isl.
Frigg, genit. -jar (med nord. <7#-inskott
som i bägge), fsax. Fri, fhty. Frija,
ägs. Frig, av urgerm. *Frijö- - sanskr.
priyå, maka, motsv. fsax. fri, käresta,
till roten i fria (isl. //yd, älska), se d. o.
- I sv. ortnamn, dock sällsynt: fsv.
Friggiceraker, nu F rigg er åk er Vgtl.;
vidare i ä. nsv. (Messenius), sv. dial.
friggerock(en), om stjärnbilden Orions
bälte, samt, i lånad form, i fredag.
Ortn. på Frigges- innehålla vanl.
personnamn.
frihult, 1741: plur. -ar, även -holt,
från Ity. wrifholt, egentl.: riv- el.
skav-trä, till Hy. wriven, riva, o. holt, trä
(se hult); jfr Tamm Granskn. s. 7.
frikadell, 1664: fricandeller plur.,
1730: frikadeller plur., från fra.
frican-delles pl., besl. med följ.
frikassé, Lucidor 1672: fricasse,
Rålamb 1690: fricassée; från fra. fricassée,
bildning på rom. -äta, till vb. fricasser,
frikassera; av ovisst ursprung.
frilla, fsv. frilla, ä. friþla = isl. frilla,
friðla, da. frille, motsv. fhty. fridila,
käresta, hustru; femin. till isl. friðill,
älskare, älskling - mlty., mhty. vridel,
älskare, äkta man; dimin. av ett ord
motsv. frid, adj. (det senare dock med
ï). Jfr biformen flty. friuthil, fhty.
friudil ävensom fslav. prijateli, älskare, vän.
1. fris, bygg., Spegel 1705: frize, om
prydnad på kanoner o. 1695 = da. fris(e),
ty. fries, ytterst från fra. frise, egentl.:
något krusat, till friser, krusa (varav
sv. frisera), med biformen fraiser
(vartill fraise, halskrås, pipkrage = sv.
fräs); väl av germ. ursprung, jfr ffris.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
