Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Frey ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
frisle, lockigt hår, o. följ. - Enl. en
äldre tolkning, liksom ital. fregio, från
lat. phrygium, dsv. frygisk prydnad.
2. fris, tygsort, 1546, lånord; jfr ty.
fries, höll. vrieze, eng. frieze, fra. frise;
möjl. till föreg, med grundbetyd.: kläde
med krusig lock; kunde dock även
betyda: kläde från Frisland (jfr do f f el,
kambrik, musslin m. fl., där
namnet betecknar ursprungsorten).
3. fris, folksl., fsv. fris - isl. frisir
plur. lat. Frisii (Plin., Tac.), grek.
Phri-sioi (Ptolem.), ägs. frisan, f resan, ffris.
frisa, /resa, fhty. frieson, plur., där i o.
e synas beteckna olika avljudsstadier
(jfr göt); av omtvistad härledning: ’de
krushåriga’ (till fris 1), ’de djärva’ (till
roten i fresta) m. m.; se t. ex.
Erdmann Ober die Heimat u. den Namen
der Ängeln s. 83; senare v. Grienberger
IF Anz. 32: 51: abstraktion ur ett
landsnamn: urlat. *prls-mo- (= lat. primus
först), alltså: det främsta, vid havet
belägna landet. Dunkelt. - Härav det
egentl, tyska familjenamnet Fries.
frisel, febersjukdom med utslag, Block
1711 (s. 11 dock angivet som en tysk
beteckning: ’Der Rothe und weise
Frie-ser), Linné osv.; jämte da. frisler från ty.
friesel n. o. m. ds., jfr mty. friesen,
fe-berrysning o. d., till mhty. friesen -
frysa (av germ. *freus-)9 jfr no. frost
även om utslag; o. sålunda ej besl. med
sv. dial. , ä. nsv., fsv., 110. frisma, fresma,
varblåsa, böld o. d., mlty. vressem,
vres-men n., de senare av ovisst ursprung.
frisera, Rudbeck 1698: fisera (så!)
håret; se fris l o. fräs 1.
frisk, y. fsv. f risker, färsk, frisk =
no., da. frisk; från mlty. vrisch med
bif. versch (= färsk) - fhty. frisc (ty.
frisch), ägs. fersc (eng. /res/?); av germ.
* friska-, i avljudsförh. till litau. préskas,
osyrad, fslav. presinii (*praisk-), färsk,
osyrad, jfr fhty. freiscing (jämte friscing),
offerdjur. Germ. * friska- även i roman,
spr.: fra. frais, ital. fresco (se fresk).
F. ö. dunkelt. - En inhemsk
motsvarighet till lånordet frisk föreligger
möjl. i fsv. sjönamnet Friski, nu Fri s j ö n
Vgtl.
frist, sv. dial. även fräst, y. fsv.
frist f., jämte ä. fsv. frtzst, frest f., m.,
motsv. fgutn. frest f., isl. frest n., da.
frist, fsax., fhty., ty. frist f., ägs. first
m. - Sv. (y. fsv.) frist beror väl på
ty. inverkan. De nord. formerna kunna
innehålla urnord. ai, i så fall i
avljudsförh. till de västgerm. med i. Från
en för alla gemensam grundform *frisla-,
som också antages, kan man utgå
endast under förutsättning av a-omljud
även i lång rotstavelse. - Härledningen
är oviss; ett förslag (ie. *pres-slä-,
förestå, jfr sanskr. purah-sthitas,
förestående) se Brugmann IF 13: 164.
Fritiof, mansn., efter Tegnérs Fritiof,
av isl. Friðþjófr, ett fingerat namn,
endast uppvisat från sagan om Fritiof den
tappre.
Frits, från ty. Fritz, jämte Fritze,
varav sv. familjen. Fritze; kortform
till Friedrich (= Fredrik); jfr Hintz(e)
under Henrik o. Knntz(e) under
Konrad.
frivol, 1781, från fra. frivole, av lat.
frivolas, värdelös, bräcklig (sannol. till
friare, smula el. gnida sönder).
frodas, Möller 1790, f. ö. ett
1800-tals-ord; tidigare froda sig, 1769 o. rätt
allmänt ännu under första hälften av
1800-t; bildat av /röd- i adj. frodig,
P. J. Rudbeckius 1624: ’feet och frodig’,
Stiernhielm Herc. ’fyllig och frodig’ osv.,
Syllabus 1649 (under 1600-t. i allm. om
personers utseende) = da. = syd ty. dial.
fruetig; ävensom ä. sv. froda f., f röd n.,
fetma, frodighet, frod- i sammans.; i
avljudsförh. till frap- i fradga. - Till
en annan avljudsserie höra bl. a. no.
f rand f., fradga, frodighet = sv. dial.
frö, fradga, no. fraudig, frodig, östsv.
dial. fröudn ds., växlande med no.
frö-dug, mogen; se vidare under fradga.
from, i sv. dial. även: fyllig, stark,
y. fsv. fromber, framstående, bra, from,
jämte da. from från mlty. vrome (ds.
som i fsv.), mhty. vrom (ty. fromm);
besl. med isl. f rum-, först (i framväxta,
nyss vuxen), got. fruma, svagt adj., den
förste; av ie. *pr-mo- = grek. prdmos
(dock tvivelaktig läsning), litau. pirmas,
den förste; i avljudsförh. till fram.
Betyd.-utvecklingen ’framstående’ ;> ’from’
erinrar om den hos dygd, duglig. Jfr
fur n e ra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
