- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
167

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - fylax ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

(tacka). Om germ. *sauþa-, -i, får = sv.
dial. se under sjuda.

fåra (i åkern o. d.), ä. n sv. fora, även
for(r), får, motsv. fsv., isl. for f., da.
fure, mlty. vore, fhty. furuh (ty. furche),
ags. furh (eng. furrow), till ie. stammen
*pr̮k- i lat. porca, rygg mellan fåror;
även i kelt. o. armen.

fåt, fel, från fra. faute, av lat. *fallita,
till fallere, bedraga, med supinum
falsum (se fals 1 o. falsk).

fåtölj, 1715 (i ä. tid ofta med fransk
stavning), från f ra. fauteuil, av äldre
faudeteuil, av ffra. faldestuel, i sin tur
av germ. ursprung, mlat. faldistolium,
till fåll o stol, alltså av samma slag
som fållbänk o. fsv. faldabordh; egentl,
stol att vika ner, fälla ihop.

fåvitsk, se under 1.

fä, fsv. = isl. fe, da. , got.
faíhu, fsax. fehu, fhty. fehu, fihu (ty.
vieh), ags. féo(h) (eng. fee, arvode o. d.);
i äldre tid även: egendom, pängar (jfr
samma betyd.-utveckling hos nöt), av
germ. *fehu- n. = ie. *peku- n., boskap,
i lat. pecu o. pecus n. (genit. pecoris; jfr
pekoral), boskap, får, pecus f. (genit.
pecudis), pecūnia, pängar, sanskr. paçū-,
boskap (flitau. pecus, boskap, är väl lån);
se f. ö. får o. fjös. Med avs. på betyd,
’pängar’ jfr t. ex. det östfris, myntnamnet
schāp, egentl.: får (= ty. schaf),
ävensom under skatt. — Fänad, fsv.
fǣnaþer = isl. fénaðr, till sbst. fä el.,
då dylika bildningar i regel äro
deverbativa, möjl. till ett fsv. *fǣna = isl.
féna, bli rik; alltså kanske i en
ursprunglig betyd, av ’rikedom’. — Ordet
fä uppträder i ortnamn dels med ä,
men dels ock med i-vokal (beroende på
en fsv. vida spridd ljudlag ēa > īa), t.
ex. Fiholm Sdlm. o. Vstml., sannol.
också Fiby Uppl. (fsv. Fiaby); se
Wig-forss NoB 6: 117.

fäderne, fsv. fæþærne, fæþrine m. m.;
motsv. isl. faðerni, fda. fæþrini n.;
bildningar på -ia till tillhörighetsadj. på
īn- el. -n (jfr lat. paternus), som avletts
av fader; jfr got. fadrein n., faderskap,
föräldrar, förfäder, o. fadreins f., släkt.

fägna, fsv. fæghna, ombildning av
faghna glädja sig, hälsa, mottaga = isl.
fagna ds., got. faginôn, fsax., fhty.
faginôn, ags. fægnian, glädja sig; avledn. av
adj. sv. dial. fägen, glad, fsv. fæghin
osv., n-part, av roten i got. fahéþs,
-êds
f., glädje, besl. med feja osv. (se
f. ö. d. o. och illfänas).

fägring, = y. fsv., ombildning (efter
abstr. på -ing) av fsv. fæghrind f.,
skönhet o. d.; jfr fno. fegrindi, isl. fegryndi
n. pl., y. fda. feyrende m. m.; avledn.
av fager medelst ett ie. suffix -u̯ent-,
-u̯n̥t-
, urspr, bildande denominativa adj.
med betyd, ’försedd med’ o. d.
Liknande ombildning i sanning.

fäkta = y. fsv. = da. fægte, från
mlty. vechten, slå med armarna, fäkta
= fhty. fehtan (ty. fechten), ags. feohtan.
Av omstritt ursprung: kanske snarast
(med övergång till e-serien) av ett germ.
*fuhtan, pret. *faht (jfr vb. träda o.
tråda), besl. med lat. pugnus, knytnäve
(vartill pugnāre, strida, vartill pugna,
strid), grek. pýx, med knytnäven, osv.
(väl till pungere, sticka; se punkt); jfr
Osthoff Parerga s. 369 f. Dock äro även
andra möjligheter tänkbara.

fälad, gemensam betesmark, Linné
Sk. resa osv. (i allmänhet om sydsv.
förh.) = ä. da. fælaþ ds., av o. *lāþ
= isl. láð n., land, ags. lǽð osv., av ie.
*lē-to-; även i got. unlêþs, fattig (egentl.:
utan (jord)egendom). — Härav, med
genusväxling, fsv. fǣladher m., boskap,
med samma slags betydelseutveckling
som i sto (urspr.: plats där hästar stå),

[fälas, sv. dial., se färd.]

fälb, ä. sv. även fälp t. ex. 1752
(Fa-tab. 1911, s. 79), jfr da. felpel, lty. felp,
ty. felbel, från roman, spr., jfr ital., span.
felpa, plysch.

fälknäpp, se färd o. knäppa, ä.
nsv. o. sv. dial. fälnubb, se nubb.

fäll, fsv. fælder, fäll = isl. feldr, täcke,
mantel, no. feld, av germ. falði-, egentl.:
betäckning; jfr sanskr. paṭala- (av *palt-),
täcke, hinna; möjl. även rotbesl. med
fjäll 2.

1. fälla, vb. = fsv. = isl. fella, fsax.
fellian, ty. fällen osv.; ej i got.;
kausasativum till falla (bildat som t. ex.
germ. *hangian: *hangan, se hänga).

2. fälla, sbst. = fsv. = isl. fella, da.
fælde, av urnord. *falliōn, sidoform till
fsax. fhty. falla (ty. falle), ags. fealle

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:56:51 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svetym/0255.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free