Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - gaffel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Med avs. på förlängningen av dd jfr
dad(d)el o. krydda, ävensom möjl.
ladda. - Se även galler l slutet.
gaffel, Var rer. 1538 (furcilla) = da.,
från mlty. gaffel(é), motsv. fhty. gabala
(ty. gabel), ägs. geafl; egentl, om
hö-tjugor o. d., sedan överflyttat till
bordgaffeln vid dess uppträdande i Tyskland
under den senare medeltiden. Enl.
somliga från kelt.: ir. gabnl,
två-kluven gren, gaffel, varifrån lat.
ga-balus, galge (se avbildningen hos S
per-ber WuS 6: 42), av en ie. rot ghabh,
variant till ghab i gap.- Jfr dock
Th. Braune ZfromPh. 36: 80, som i
fhty. gabala o. mlty. gaffel(e) ser
inhemska germ. avledningar
avresp.(mzsO-gab o. feng. gaffe, eng. dial. gaff, hake,
gaffel. - Jfr även gavel o. gaf f la.
gaffla, vulg., prata, skrodera, all m. i
dial., där även: skratta med uppspärrad
mun = (o. väl lånat från) l ty. gaffeln,
skratta, jfr ägs. gaffetan, håna; att
sammanhålla med gabb- i begabba osv.;
med intensivisk el. hypokoristisk
konsonantförlängning; möjl. ytterst till
ie. ghab el. ghabh, varom se gap o.
gaffel, jfr med avs. på
betyd.-utvecklingen gapa i betyd, ’skrika’ o. d.
gagat, 1790-t. = ty., i fsv. gagates,
från grek. gagates, av Gagas, flod o. stad
i Lycien, bekant fyndort för gagaten.
gage, från fra. gage, pant, plur.: lön,
(varav ital. gagio, spän., portug. gage),
från mlat. vadium (wadium), borgen,
pant, som vanl. betraktas som egentl,
germ.: got. wadi (*wadfa-), pant, men
kanske snarare är en växelform till lat.
vas (genit. vadis), borgen; se senast
Bron dal Substrater og laan s. 139 f.
Jfr f. ö. vad 3, vädja.
gagn, fsv. gaghn = isl. gagn (även:
bohag, utrustning), da. gavn; egentl.:
’sammanträffande’, varav ’anpassning’;
till isl. gagn-, emot; se gen, genom o.
under l e di n g.
gaj, sjöt., 1840, tåg el. kätting, som
stöttar bommar m. m., från eng. gny,
från fra. gnie, till fra. guide, ledare, av
germ. urspr.: stam wit- i got. wilan, se,
iakttaga osv. (se veta).
1. gala, vb = fsv.: gala, kraxa (om
kråkan ännu I. Erici 1642) = isl. gala,
skrika, gala, skälla, kraxa, sjunga (i sht
trollsånger), da. gale, fsax., ägs., fhty.
galan, sjunga (trollsånger) m. m. - Med
m-suffix: sv. dial. galm, skrik, larm (=
fsax., fhty. galm), även i sjön. G al m ar en
Ögtl., en i vattendragsnamn ej ovanlig
betyd, (jfr t. ex. J al m ar en). - Med ie.
tro-suffix: gal d er, trollsång, besvärjelse,
litterärt lån från fornspr.: fsv. galder =
isl. galdr m. (genit. -rs), ägs. gealdor; med
-sfro-: fhty. galstar. Med avs. på
betydutvecklingen jfr lat. incantamentnm, till
incanto, reciterar en trollformel, sjunger
(se kantor), o. grek. epöde, bl. a.:
trollsång, till aeidö, sjunger. - Avljudsform:
got. göljan, hälsa = isl. géla, göra
förnöjd; egentl.: ropa till, en
iterativ-inten-siv-bildning på ie. -ciö (med såsom
oftast starkt avljudsstadium). - Jfr gäll 2,
gäll 2, 3, näktergal. - Om gökens
galande brukades förr stundom gucka
t. ex. Linné Öl. 1741.
2. gala, festdräkt, ytterst från spän.,
ital. gala, varav fra. -. Härav avlett:
ital. galante, varifrån fra. galant = sv.
galant (o. 1675; ytterst vanligt o. 1700,
se Spegel Gloss. Sueog. s. 594). Dunkel
härledning. Jfr galon.
galat, folksl., grek. galdtai plur.; besl.
med kelternas namn.
galeas, Spegel 1685 (igaleazzer) = da.,
från höll. -; från fra. galéasse, från ital.
galeazza, avledn. av galea (se ga l ej a).
galeja, Bib. 1541: galleijer plur.;
1600-t. bl. a.: -a sing., -or plur., jämte
fsv. galeidha från mlty., höll. galei,
resp. mlty. galeide = mhty., från ffra.
galie, från ital. galea, galia, nygrek.
galéa; möjl. till grek. (dör.) kala plur.,
skepp, till kalon n., trä. Jfr galeas,
galär. - Vad hade min
sonpåga-lejan att göra? (jfr Wallenberg: Min
son på galejan 1781), närmast genom
kontamination med den Wallenbergska
boktiteln från en översättning (1741) av
Moliéres Les Fourberies de Scapin, där
uttr. que diable allait-il faire dans cette
galéref återgives med: Hvad den och den
hade han giöra på den Galeyant; jfr
motsv. uttr. i da. Härtill: nsv. skämts.,
vardagl. på g al ej, på vift, på kalas o. d.
galen, fsv. galin, vansinnig, vild,
häftig = isl. galinn, även förtrollad, da.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
