- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
179

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - galge ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

storingsuffixet -one av galea (-
ga-leja).

gallra, ä. nsv. gal(l)ra hampa P. Brahe
1585 = da. galdre hamp; alltså egentl,
blott om gallring av hampa genom att
borttaga hanstånden; jfr sv. gallhampa,
ä. nsv. gal(l)ra, sv. dial. gallra, gålla
m. m., no. galde, da. galder (till gall
1, ofruktsam, icke fruktbärande). På
samma sätt betyder no. galda, galdre
’utplocka gallhampan’ o. sedan ’gallra,
vraka’ överhuvud. - I överförd betyd.:
om skog o. d. allmänt redan på 1700-t.

galmeja, B. Olai 1578: galmei, från
ty. galmei, av ä. kalmei, från lat.
cad-mia = grek. kadmela; med Z möjl. från
biformen mhty. kalemin, fra. calamine.

galon, 1637 (: galon o. g alun),
Wival-lius 1645 (: gallonor plur., Saml. 1918,
s. 61), Bröl. ihugk. osv., från fra. ==,
från ital. gallone; dunkelt; har förts
som avledn. till gala 2.

galopp, slutet av 1600-1. = ty., från
fra. galop, ffra. även walop. Möjl. till
germ. *hlaup-, lopp. Första delen, som
kräver germ. w-, har bl. a. tolkats som
germ. walh-, keltisk (se välsk). Kanske
bättre, med Herzog, till ett germ. vb.
*ivela-hlaupan (till väl); jfr Briich Einfl.
der germ. Spr. auf. das Vulg.-latein s.
40 n. 2 (med litteratur). Enl. Skeat
skulle ordet utgå från no. vallhopp,
galopp, egentl.: fältlöpning; men detta ord
är tyskt lån; jfr mhty. walop m.,
walo-pieren, galoppera, biform till galopieren.

galosch, Columbus Ord. (pl. galocher),
motsv. da., ty. galosche, från fra. galoche
(> eng.) - ital. galoscia; osäkra
tolkningsförsök. - I ä. sv. (17- 1800-t.) o.
sv. dial. ofta k- (c-), jfr sydty. kalosche.

galt, fsv. galler = isl. gollr, da. galt,
sydty. dial. galz, i sht. snöpt hausvin,
av germ. *galtu-; jfr fhty. galza, ung
sugga, med avljudsförh. gelza, ägs. gille
ds. (av *geltiön-) o. isl. gyllr, gylla, sugga,
sv. dial. gylta, ung el. snöpt sugga (av
*gultiö-, se gylta); möjl. av ie. *gholtnu-9
till gälla, kastrera (jfr t. ex. förf. Ark.
7: 15), el., enl. andra, kanske besl. med
sanskr. hudu-, vädur (av *ghldu-) till en
rot gheld, skrika (se gala).

galär, från fra. galére, ital. galeara,
avledn. till ital. galea = ga l ej a.

gam, ä. nsv. gamm o. gam, fsv.
gam-ber = fda. gam (i nda.: grip), jfr isl.
gammr o. gambr, ett slags stor fågel,
no. gamber, en sagofågel; sannol. av
romanskt ursprung.

gamasch, se damasker.

gammal, fsv. gamal - isl. gamall,
da. gammel, ägs. gamol, fhty. gamal i
egennamn; jfr fsax. gi-gamalöd,
part.-adj., ålderstigen, mlty. gamelen osv.,
bliva gammal. Dunkelt: bl. a. fört till ett
germ. *gam- = ie. *ghiom, vinter (grek.
khion, snö, ir. gam, vinter), alltså:
som upplevat många vintrar (år); jfr
det likbetyd, lat. annösus till annus, år.

gamman, fsv. gamman, gaman - da.
gammen, isl., fsax., fhty. gaman, ägs.
gamen (eng. gammon, game, spel,skämt);
med /-avledn. i ä. da. gammel, mhty.
gamel, skämt, ty. dial. gammel, vällust
(såsom ofta isl. gaman) osv.; väl besl.
med sv. o. no. dial. gams, ystert skämt,
isl. genis, anstötligt uppförande; till en
rot gam- i no. garna seg, roa sig. - Ordet
uppgives av Sahlstedt 1773 vara
föråldrat, men tyckes dock ha varit i bruk i
oavbruten följd sedan fornsvensk tid, om
också med en viss begränsad användning.

gamäng, 1849: -iner plur. (Bryssel),
från fra. gamin, från gatspr. o.
upptaget i fra. litteraturen 1834; f. ö. dunkelt.

gan (dial.) f. gäl, även: gap, gom, t.
ex. Bureus Suml. - no. gån n., gälar,
g0n (av ggn) f., innanmäte på fisk, gån f.,
gap, mun på djur; till vb. ga n a, gapa, se i
vädret med öppen mun o. tillbakaböjt
huvud = no.: sträcka halsen, da. dial. gane
ds.; till ie. ghan- i grek. khainö, gapar
(av *ghantö), khdnos n., klyfta, mun; jfr
under gås; avlägset besl. med gom.

ganasch, underkläde på häst, från
fra. ganaclie = ital. ganascia, väl till
grek. gndthos f., käke (i sv. pr ögna t,
som har framskjutande käke).

ganska = fsv. = da. ganske; i fsv.
även ganst, ganz, gansk, ganska, o. adj.
gansker, hel, all; lån; jfr mlty. ganz,
gans, adj. (o. adv.), mholl. gansch, fhty.
ganz, oskadd, fullständig, hel (ty. ganz),
ett egentl, högtyskt ord; av mycket
omstridd upprinnelse. Enl. H. Möller m. fl.
slaviskt lånord: jfr fslav. konici, slut,
vars ackus. betyder ’till slut, fullkorn-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0267.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free