- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
184

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - gentleman ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förra hälft; från fra. gentil, artig, nätt,
täck, behaglig, av lat. gentilis, egentl.:
av familj, här: av god familj, ädel (jfr
gentleman), alltså med samma
grundbetyd, som konung; avledn. av lat.
gens (genit. gentis), etymologiskt
identiskt med ortnamnet Kind.

gentleman, ännu o. 1850 (enl. Dalin)
uttalat ’schä’ntlmann’, från eng., till
fra. gentil, av lat. gentilis (se föreg.).

genuin, väsentligen ett 1800-talsord
(enstaka i Dalins Årg., om engelska
förhållanden!), jfr ä. fra. genuine,, eng.
genuine, från lat. genmnus, medfödd, äkta,
verklig, avledn. av en lat. u-stam
*genn-(i ingenu-us i delvis samma betyd. =
sv. ingen u) = sanskr. janu-, börd;
till lat. gigno, föder (urbesl. med k ö n).

genus = lat., se kön.

geografi, från grek. geögraphia, till
géa, ge, jord, o. en avledn. av. gråphein,
skriva.

geometri, från grek. geömetria, till
géa, ge, jord, o. en avledn. av metron,
mått, metreln, mäta.

Georg, mansn., ytterst av grek.
Geör-gios (jfr fsv. Georgius, lurius, Yrius),
till geörgös, lantbrukare, till géa, gH,
jord (se geografi), o. besl. med er gon
(= verk). Jfr Göran.

georgin, = ty. georgine, givet 1803
efter I. G. Georgi, professor i Petersburg;
jfr dahlia, en något äldre benämning,
som nu tycks ha segrat i Sverige.

geranium, från grek. gerånion,
avledn. av géranos, trana (besl. med ty.
kranich, se trana); efter tranans näbb,
alltså liksom det inhemska iiäva (till ä.
nav, näbb) efter den näbblika
fruktpelaren.

Gerhard, mansn., från ty., jfr fhty.
Gérhart, till fhty. ger, spjut = ägs. går,
isl. geirr m. (se garfågel o. gissel) o.
-härd, i Bernhard, Eberhard,
Ric-k a r d (se h å r d). Jfr Gertrud, Oskar.

german, ty. germane, eng. german
(tysk) osv., lat. germani, garmani; av
mycket omstridd härledning. Äldre
tolkningar utgående från germ., kelt. el. lat,
se Bremer Ethnografie d. germ. stämme
§ 3, alla mer el. mindre osäkra; en del
senare Hoops Reallex. u. Germanen; jfr
även t. ex. Steffen Beil. ziim Mannus
Bd. 6, h. 3. Åtskilligt talar för Th. Birts
tolkning, Die Germanen 1917, enl.
vilken ordet verkl. är lat. germani i
betyd, ’de äkta’, först antagl. använt av
Posidonius o. 80 f. Kr. o. från början
spritt under krigen med cimbrer o.
teu-toner, vilka i vildhet o. kroppsstorlek
mera erinrade om de galler (romarna
skilde ej på galler o. germaner), som
på 300-t. plundrat o. bränt Rom, än de
galler (»germaner»), med vilka de sedan
kommo i beröring: de »äkta
germanerna» (germani galli) hade nu kommit.
Enl. Tacitus var det urspr, blott de på
vänstra Rhenstranden boende
stammarna, som kallades germaner. - Lat.
germänus, egen t.: köttslig (om syskon)
är en bildning till germen, grodd,
av-komling.

gers, se gärs.

Gertrud, kvinnon., från ty., jfr fhty.
Gértrut, till fhty. ger, spjut (se G e r h a r d),
o. isl. prudr, styrka (även
valkyrje-namn).

gesant, från ty. gesandte, part.-adj.
till senden = sända.

geschäft, från ty. =, motsv. mhty.
gescheft(e), egentl.: skapelse, sedan: vad
som ger en att »skaffa», vbalsbst. till
schaffen (= sv. lånordet skaffa o. det
inhemska skapa).

gesims, Scheutz 1832, från t}’. -;
kollekt, till fhty. simiz (ty. sims); på
ett el. annat sätt samhörigt med lat.
slma, kranslist å pelare.

gest, Linné o. 1750 = ty., fra. geste,
från lat. gestus m., åtbörd, egentl.: sätt
att föra sig, till supinstammen gest- i
geiere, bära, föra (*ges-, jfr kasta).

gestalt, Lselius 1588, rätt ovanligt
under 1700-t., från ty. =; av adj.
gestalt, beskaffad, egentl, part. p f. till
stellen (= sv. ställa).

gesvint, adv. till det nu obr. adj.
ges vi n d, snabb, t. ex. Chronander 1647,
från Ity. geswint, ty. geschwind, till
mlty., mhty. swinde (varav ä. nsv. svind,
svinn, vådlig, bedräglig, o. 1540), ägs.
swid, stark, häftig, got. swinffs, stark,
isl. svinnr, klok osv., av ovisst ursprung
bl. a. betraktat som en avljudsform till
sund, adj. - I betyd, ’vådlig, äventyrlig’
uppträder gesvind i ä. nsv. redan 1549.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0272.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free