Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - gentleman ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gesäll, i ä. nsv.: följeslagare,
kamrat, stallbroder, t. ex. Messenius; sven,
t. ex. Schroderus 1638; Serenius 1741:
handtvärks-gesell = da. gesel, från lty.,
ty. gesell = mlty. geselle, fhty. gesello,
kamrat, egentl.: hus- el. rumskamrat,
av germ. *gasaljan-, avledn. av sal, rum,
liksom ags. geselda ds. till seld n.,
boning, hus (jfr got. saliþwôs, fsax. selitha,
fhty. salida ds.). Jfr sälle, buss 1,
kamrat, kompanion, maskopi,
ävensom got. gasinþa, reskamrat, osv.
(under sinom).
get = fsv. = isl. geit, da. gjed, got.
gaits, fsax. gêt, fhty. geiz (ty geiss),
ags. gát (eng. goat), f., motsv. lat. hædus,
bock (*ghaid-); en av de många indoeur.
beteckningarna för ’get’ (grek. aíx; ägs.
hécen: fslav. koza; det dunkla fhty.
ziga, ty. ziege, osv.).
geting, fsv. gētunger = isl. geitungr,
ä. da. geding; jfr da. gjedehams; till
föreg., väl efter formen på antennerna,
som likna bockhorn, jfr likbetyd, fsax.
hornobero ds. — Ordet är speciellt
nordiskt. Den allmänt germ.
beteckningen representeras av no. kvefs = da.
hveps (med analogiskt h) = mlty. wepse,
fhty. wafsa, wefsa (ty. wespe, dial.
webes), ags. wæsp (eng. wasp), av germ.
*waƀisa- (-ō), *wafsa-, besl. med fslav.
vosa, lat. vespa, fir. foich osv.; alltså
ett samindoeur. ord för ’geting’, sannol.
till roten u̯ebh, väva, med syftning på
boets beskaffenhet. — Urgammal är
även bålgetingens västgerm. beteckning:
ty. hornis, eng. hornet osv., av en ie.
stam *kr̥sn-, besl. med lat. crābro (av
*crāsro) ds.
gevaldiger, 1636; förr även gevalliare
o. d. = sv. dial. gevaljare; Lind 1749:
gewallier, motsv. t. ex. Bellman o. det
vanliga nsv. uttalet; från lty.
gewald(i)ger, profoss = ty. gewaltiger, nom. sg.
m. till adj. gewaltig, mlty. gewaldig, till
ty. gewalt, myndighet o. d. (> sv.
gevalt, se våld).
gevalt, från ty. gewalt (se föreg. o.
våld).
gevär, Spegel 1685 (i betyd, vapen),
från lty., ty. gewehr, urspr.: försvar,
värn, med samma betyd.-utveckling o.
av samma stam som värja, sbst.: jfr
beväring. — Den äldre betyd, ’vapen
(i allmänhet)’ kvarlever ännu i början
av 1800-t., t. ex. Adlerbeth 1804,
Lindfors 1815.
giffel, ett hornformigt småbröd,
bekant åtm. på 1870-t.; någon gång även
gyffel; möjl. från ty. gipfel, ä. ty.
güpfel, spets.
1. gift, i av-, hemgift o. d., fsv.
gift, gipt = isl. gipt, da., ags., eng.,
fhty. gift, mlty. -gift f., gåva o. d. egentl.:
givande (förr om bortgivande el.
förlovning av kvinna), av germ. *gifti-,
vbalabstr. till giva. Jfr got. fragifts,
förlovning. Om giftermål se gift 3.
2. gift (-dryck o. d.), Serenius 1741
från ty. gift, nu neutr. = fhty. gift f.
= föreg., alltså: vad man ’ger in’ (jfr
dos(is)). — Ännu Spegel 1712 blott
förgift, fsv. forgift, från mlty. vorgift, till
vorgeven — förgiva.
3. gift, adj., egentl, part. pf. till vb.
gifta, fsv. gipta, gifta = isl. gipta,
avledn. av gift 1 i betyd.: bortgivande,
om hustru. - Giftermål = da., en i
lagspr. bevarad ålderdomlig form av fsv.
giptarmāl, av genit. till sbst. gipt (=
gift 1) o. mål, avtal (jfr gemål,
förmäla); se mål 2. — Till den
mediopassiva in fin. giftas (fsv. giptas) höra
giftaslysten, -sjuk, -skygg, -tankar
(alla utom den första av Dalin 1850
betecknade som ’fam.’), -vuxen (hos
Dalin ännu giftvuxen liksom Weste 1807,
som i dessa ord endast har denna
sammansättningsform).
Sammansättningsleden giftas- uppträder dock tidigare,
t. ex. giftassjuka Kexel, giftasfärdig 1812.
Dessförinnan förekommer i liknande
bildningar gift- el. gifte; utom hos Lind
1749: giftestankar, giftestillbod, väl till
sbst. gifte, sannol. en av Linds många
norrländska dialektformer, jfr O.
Högberg: giftestokigt. Knappast ha
emellertid dessa senare ord på giftes- utövat något
inflytande på bildningen av
sammansättningarna med giftas.
giftas-, se gift 3.
1. giga, fsv. gīgha, ett slags violin
= isl. gígja; från mlty. (jfr dimin. gîgel)
= mhty. gîge (ty. geige), varifrån även
ital. giga, ffra. gigne (> eng. jig, en
dans); av mhty. gîgen, vagga, gunga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
