- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
187

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - giga ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

nen 1789 o. uppkallad efter uppfinnaren,
den franske läkaren Guillotin († 1814).

gill i gå sin gilla gång osv., fsv.
gilder, gällande, fullgod, giltig = isl.
gildr, da. gild; av germ. *gildia-, vbal-
adj. till gälda, betala (= gälla); alltså
egentl.: som skall el. bör betalas. –
Härav: gilla, fsv. gilda, finna el.
förklara för ’gill’ el. fullgod, godkänna.

gille, fsv. gilde, betalning (i sammans.),
gästabud, brödraskap, gillestuga (jfr
Gillet i Uppsala) = isl. gildi, motsv.
mlty. gilde, dryckeslag (eng. guild från
nord.); av germ. *gilðia- n., avledn.
av gäld, betalning; alltså egentl.:
avgift, sammanskott >> dryckeslag, .. till
vilket deltagarna sammanskjutit
penningar; sedan om själva deltagarna o.
deras samlingsplats; jfr samma
betydelseutveckling i kalas, lag o. got.
gabaúr, gästabud (till gabairan, bära
tillsamman), o. en liknande i börs.
Betyd, ’dryckeslag, gille’ torde icke vara
inhemsk i de nord. spr.; jfr A. Bugge
i Afhandl. viede S. Bugges minde s. 197 f.

giller, fsv. gilder = no., ä. da., n.;
jfr fsv., isl., no. gildra f. o. fsv., fno.
gildre n. (eng. gilder från nord.); säkerl.
bildat med det ie. instrumentalsuffixet
-tro-, liksom foder, årder m. fl.; möjl.
till gilja, om grundbetyd, här är ’locka’.

giltig, o. 1650 (även gyld-, gylt-),
från ty. giltig, biform (med gammalt
el. dialektiskt i) till gültig, avledn. av
mhty. gülte, betalning, skuld, i
avljudsförh. till ty. gelten (= gälda, gälla),
gill, gäld. Jfr likgiltig.

Gim- i ortnamn, se girig (slutet).

gin, se gen.

gina, sjöt., ett slags hissverk,
Grundell o. 1695; motsv. da. gi(e), av gin,
vars n uppfattats som best. art.; från
lty. gîn, från eng. gin, förkortning av
engine, mekanisk inrättning, hissverk
m. m. (av fra. engine, av lat. ingenium,
se geniofficer).

ginst, växtsl., 1651: spansk(e) ginst,
från ty., av fhty. genisle, gneste, från
lat. genista, genesta (varav fra. genêt).

gipa (mun-), Arvidi 1651: mungijpa
= no.: djupt gapande sår; jämte lty.
gipen, gapa, i avljudsförh. till sv. dial.
gipa, gapa, i no.: låta gapa, snappa
efter luft, o. isl., no. geipa, sladdra m. m.;
varianter till roten i gap; jfr gäspa.

gippa, el. gipa, fara över åt andra
sidan (om segel), 1865: gipning, 1880-t.:
gippa, jfr no. gipa, da. gibbe, från holl.
gijpen (> eng. jib); egentl. = föreg.
Sv. gippa (med pp) kan bero på
konsonantförlängning i uttr. som gip(p)a
över; jfr dock även sv. dial. gippa,
gapa, glappa.

gips, B. Olai 1578, från ty. =, från
mlat. gypsum, grek. gýpsos, av semitiskt
ursprung.

gira, avvika från kursen, Rosenfeldt
t. ex. 1698 = da. gire, från lty. gîren,
höll. gieren; biform till höll. geeren,
etymol. identiskt med no. geira, gå
snett, väl rotbesl. med no. geiga vika
åt sidan o. d, (jfr giga 1).

giraff, Spegel 1685: giraf, motsv. fra.
girafe osv., från arabiskan.

girig, fsv. girugher = fda. girig (da.
gjerrig), no. girug; väl inhemskt, möjl.
dock senare påverkat av det etymol.
identiska mlty. girich, ty. gierig (fhty.
girig), av roten i begära, gärna. –
Ordet är att skilja från germ. gīr- i no.
gīr, begär, fhty. giri, girig, gêr, gam
(ty. geier, sv. familjenamnet Geijer),
som är en r-avledn. av ie. ghi, gapa, i
lat. hio, med n-avledn.: isl. gína ds. o.
med m-avledn. i sv. dial. ugnsgima,
järninfattningen kring en ugnsöppning,
no. gīma, öppning, skåra, isl. gíma, gap,
o, en del nord. ortnamn t. ex. fsv. Gimn,
flod i Jämtl. (se förf. Sjön. 1: 170, där
dock några från fsv. ej belagda böra
betraktas som osäkra); jfr under gigel
samt Gil- o. gäl. – Girigbuk, se
buk (slutet).

girland, 1790, från fra. guirlande,
varav ital. ghirlanda, en sannol. i
anslutning till ett vlat. *virare (fra. virer;
vartill möjl. fira 2), vrida, fläta,
försiggången ombildning av ffra. garlande,
som hör till ett vlat. *werulare, en
utvidgning av germ. *wērōn = mhty.
wieren, fläta omkring (med guld), motsv.
vb. vira. I fråga om avledn. jfr ital.
filanda till vb. filare, spinna (till lat.
fīlum, tråd; se fil 1). Jfr t. ex. Brüch
Einfl. d. germ. Spr. auf das Vulg.- lat.
s. 64.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0275.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free