- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
188

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - giro ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

giro, bankterm, ett 1800-talsord;
liksom så många andra bank- o.
handelstermer (t. ex. banko, konto, saldo)
från ital. =, egentl,: omflyttning,
kretslopp, från grek. gỹros m., krets, ring.

gissa, fsv. gissa, förmoda, gissa, o.
gitza - no. gissa, jfr ml ty. gissen,
varifrån ordet skulle kunna vara lånat.;
eng. guess (meng. gessen) är ej inhemskt,
snarast nordiskt. Besl. med nisl. gizka
ds., fsv. gceta, bl. a.: gissa (= gitta,
egentl.: få tag i; jfr förgäta), o. gåta;
i övrigt till sin bildning dunkelt. Jfr
gäta, vakta. - Ett annat ord för ’gissa’
är fsv. raþa (= råda), isl. ráða, besl.
med ty. rätsel, gåta.

gissel n., Bib. 1541. gisslar plur., ännu
på 1800-t.; hos Dalin 1850 m. o. f.; fsv.
gisl f., av äldre gesl, gissel, med
biformen gisla f. (plur. -or, t. ex. Dalins
Arg.), motsv. isl. geisl m., skidstav,
geisli m., stav, no. geisl n., piska, geisle
m., stav, m. m., mlty. geisel f., fhty.
geis(a)la (ty. geis(s)el, gissel, piska),
l-avledn. av germ. gais-, växl. med
gaiz- i isl. geirr (jfr navare) = fsax.
gêr osv., spjut (i Gerhard), got.-lat.
-gaisus i t. ex. mansn. Hariogaisus,
av ie. *ghais- i sanskr. hësas n.,
kastspjut, grek. khaios m., herdestav,
samt flera kelt. ord; i avljudsförh. till
langobard, gîsil, pilskaft, o. forntyska
namn på -gis(i)l o. nord. på -gisl, -gils
(såsom Aðils, þorgils, se Truls; jfr
-stav i Gustav). – Av samrna stam
g(a)is- kommer väl även sv. dial. gist,
kluven stolpe att hänga nät på (varav
ä. nsv., sv. dial. gista, torka nät, malt),
jfr fin. lånordet kaista, stång, spö; se
Lidén Fin.-ugr. Forsch. 11: 133. – Osäkert
är däremot, om man hit också, såsom
ofta sker, bör föra ags. gád f., pigg (eng.
goad), med en grundform *gaizðo;
snarare i stället med Lidén a. st. av
*gaiðo- = fin. lånordet kaita, spetsig
(adj.), kilformigt stycke, som i alla
händelser kunde vara rotbesl. med *gaiso-,
näml. med blott gai- gemensamt. -
Osäkert är även, om gissel är besl.
med fsv. solgisl f. (-gisla f. o. -gisle m.),
av *gesl- (= isl. geisle m.), stråle, el.
motsv. no. avljudsformen gisl, vädersol,
nisl. gisli m., stråle, vilka kanske i stället
böra förbindas med litau. ga&#297;sas,
svagt sken på himlen; jfr annars
dubbelbetyd, ’stråle’ o. ’pil’ i stråle.

gisslan, fsv. gislan f., egentl, abstr.
(av typen ävlan) till vb. gisla = isl.
gísla, giva el. taga gisslan, avledn. av
fsv. gisl m. m., vanl. i plur., gisslan,
motsv. isl. gísl, da. gissel, mlty. gîsel,
fhty. gisal m. (ty. geisel m., f.), ags.
gísel m.; besl. med fir. giall; enl. Schröder
ZfdA 42: 65 o. Much WuS 1: 47 egentl.
’fri yngling’ o. besl. med föreg. - Ä.
nsv. ofta: gislare, av mlty. giselere.

gisten, fsv. gistin = da. gisten; utan
t: sv. dial., ä. da. gissen, no. gisen, nisl.
gisinn; med avledn. gistna o. no. gisna;
jfr no. gista, bli gles, sv. dial. gistänt,
med glesa tänder; till en stam gis-, gapa
el. dyl. (jfr no. gisa, blinka, plira, egentl,
med syftning på den smala
ögonöppningen), väl utvidgning av roten gi
(varom girig slutet). – Om det ej
hithörande sv. dial. gista, torka, se gissel.

gitarr, Ekeblad 1662: g-, Sylvius
1670-t.: kitharr; från fra. guitare, span.
guitarra osv., från grek. kithára,
varifrån över lat. även cittra.

gitta, förmå sig till o. d., y. fsv. =,
med något dunkelt tt, väl efter pres.
gitter, där t ljudlagsenligt förlängts; av
fsv. gita, lyckas, förmå, kunna, yngre
biform till fsv. goeta, omtala, gissa, urspr.:
få tag i, motsv. da. gide, isl. geta (se
förgäta, gissa, gåta, gata).

giva, fsv. =, biform till gæva = isl.
gefa, da. give, got. giban, ty. geben, eng.
give osv., allm. germ. ord, som ersatt
det ieur. *do (i lat. osv.) o. tydl. från
början haft en annan betyd.; stundom
fört till litau. gabénti, bl. a. ’bringa’, o.
ir. gabim, tager, sedan även: giver (jfr att
sv. dial. o. fsv. fa, få, betyder både ’taga’
o. ’giva’). - Ge, till y. fsv. o. ä. nsv. geva
(av giva liksom leva av liva). - Till
infinitiv- el. presensstammen av giva
har med best. art. bildats speltermen
given, i urspr, abstrakt o. sedan även
personlig betyd. - Jfr gift, gåva,
gav
.

gjord, fsv. giorþ = isl. gjorð, got.
gaírþa f., av germ. *gerðo; i avljudsförh.
till mhty., ty. gurt osv. (se följ.). Jfr
got. bi-gaírdan, st. vb, omgjorda.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0276.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free