- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
194

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - glöd ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

samma sätt (enl. Hesselmaii Korta vok.
i o. y s. 98 av *glitug), tyder
emellertid på ett annat ursprung för ordet.
Glittug hör väl med H. till östsv., isl.
glita, glänsa, skimra, o. till samma stam
kan det sannol. egentligen upp- o. östsv.
glätlng föras, med samma
betydelseutveckling som i glad, egentl.: glänsande;
jfr glittrande glad. Ordet kan även
förbindas med den under glänta l
behandlade stammen glatt-, vars
grundbetyd, ävenledes varit den av ’lysa,
skimra’.

glöd, fsv. glaf) f. =. da. gl0d,-motsv.
sv. dial. glo (pl. glor), isl. glöÖ, mlty.
glot, fhty. gluot (ty. glut), ägs. gled
(eng. gleed). av germ. *glö-öi- till glo-,
lysa (se glo). - Härtill vb. glöda, y.
fsv. glödha = isl. gléda, da. gl0de. -
Glödga = y. fsv., avledn. av fsv. adj.
glödhoger, glödande (såsom t. ex. stadga
till stadig). Härtill: glögg, ett
1800-talsord, förr stundom skrivet glödg),
med dg ;> gg, liksom i ä. sv. stundom
glögga för glödga. Jfr Dalins Årg:
glödgad Dryck. - Glo d hoppa,
glöd-bakad kaka, i dial. även -hyppja, -gläfsa;
motsv. 110. glodhoppa; jfr y. fsv.
kol-huppad(er), stekt på kol (se k al öp s),
egentl.: det som vid stekning el.
bakning hoppar på glöd el. kol.

glögg, se glöd.

glömma, fsv. glöma = isl. gleyma,
da. glemme; i isl. även: stoja, vara
uppsluppet glad; avledn. av isl. -glaurnr,
stojande glädje - ägs. gléam, motsv.
fslav. glumii, skämt, lek; zn-avledn. till
ett ie. ghlou-, i avljudsförh. till ghlen- i
isl. gly n., glädje (av *gleuja-), grek.
khlevé f., skratt» åtlöje; ytterst, såsom
många andra ord med betyd, ’skämt(a),
skratta o. d.’ (se gliring), till en rot
ghlu med betyd, ’skina o. d.’ (jfrglysa).
Glömma betyder alltså: hängiva sig
åt uppsluppen glädje (så att man
försummar el. glömmer), - Härtill:
glömsk, fsv. glömsker.

gnabbas, 1639 (-en), 1665, med sbst.
gnabb, 1646, att sammanhålla med
sv. dial. gnapas ds., mlty. sik gnappen,
träta; med intensiviskt -£&- liksom
t. ex. det likbetj^d. sv. dial. knabbas,
mholl. knabbelen, da. knubbes, nisl.
knybbast o. östfris, kabbeln. Med avs.
på den i dylika ord vanliga växlingen
av g n- o. kn- jfr under gny, knarra,
o. k n a s t r a.

gnaga, fsv. gnagha - isl. gnaga, da.
gnave, mlty. gnagen, fhty., ägs. gnagan
(eng. gnaw) (ej i got.). Med ie.
ghn-börja en del ord. med likartad betyd.,
som kunna vara urbesläktade, t. ex.
grek. khnavö, sv. gno; jfr Persson Indog.
Wortf. s. 811 f. - Rimord: fsax.
knä-gån osv. o. isl. naga, ty. nagen osv. (jfr
nagga).

gnata o. gnat, Weste 1807, jfr
Ceder-borgh OT 1814: Mamsell Gnatli, med
adj. gnatig, jfr isl. gnala, braka sönder
(Vpluspå), sv. dial. gnattra, gnaga, hugga
med slö 3^xa, östfris, gnatern, knota;
sannol. ljudhärmande liksom isl. gnadd,
knot, no. gnadra, knota, hy. gnaddern,
vara vresig osv. Skulle grundbetyd,
vara ’gnaga’ (jfr sv. dial. gnattra), kan
erinras om ä. sv. gnag o. skav i betyd,
’gnat’; båda t. ex. i Dalins Arg. -
Rimord: sv. dial. knata.

gnejs, Retzius 1795, från ty. -gneis,
av ä. geneiss, biform till gneist, gnista,
ä. geneiste m. m. (se gnista).

gnet, y. fsv. gnether.plur. = isl. g nit,
da. gnid (vani. plur. gnidder); rotbesl.
med gnida. Om slav. gnida, gnet, bör
direkt förbindas med gnet är ovisst; se
H. Petersson Balt. u. slav. wortstud. s.
60 f. - En likartad bildning är ä. da.
nid, mlty. nit, fhty. niz (ty. niss), ägs.
hnitu (eng. nit); jfr grek. konis, plur.
konid.es, sannol. med liknande
grundbetyd. - Härtill: g n et a o. gnet i g.

gnida, y. fsv. gnidha = da. gnide; jfr
isl. gniÖa, -ad-; motsv. mlty. gniden,
fhty. gnitan, ägs. gnidan, i de nord. spr.
möjl. lånat från mlty.; till en
dental-utvidgning av ie. ghni-, vartill med
annan dental gnet. Biformer med
/or-(t. ex. ägs.). Tydligen egentl,
ljudhärmande liksom de flesta ord på (urspr.)
germ. gn-. - Betr. betyd. Vara njugg
el. girig’ jfr njugg med likartad
betyd.-utveckling. - I de västgerm. riksspr.
nu ersatt av andra verb (ty. reiben, eng.
gråte, rub m. m.).

gnissla, i ä. n sv. även: knota, fsv.
gnisla (-zl-), även träns., väl av *gnistla,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0282.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free