Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - glöd ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uttr. ’gode herrar och svenske män’); i
uttr. godher vin, god vän; i betyd,
’passande, läglig’ t. ex. i uttr. i godhom
tima (jfr sv. ’i god tid’); ’ansvarig’ (jfr
sv. ’god man’, ’gå i god för’); ’lätt’
(oftast med infin.), t. ex. hon cer cekke
godh ät fiåla (dvs. ’fjälla’); även
’välvillig’, ’vänskaplig’ m. m. = isl. göÖr,
da. god, got. göps, fsax. göd, fhty. guot
(ty. gut), ägs. göd (eng. good), av germ.
*göda-; avljudsform till gaÖ- passa(nde),
i mlty. gaden, passa, osv. (se gadda
sig); f. ö. sannol. identiskt med det
grek. *khätös, som kan vara grundordet
för khåsios, god (Lagercrantz KZ 35:
289 f., nyligen även Giintert Berl. phil.
Wochenschr. 37: 263). Mot antagande
av släktskap med grek. agathös, god,
resa sig formella hinder, grek. -g- för
väntat -k (som emellertid finnes hos
Hesychius: akathön); möjl. har dock,
med Giintert, akathös ombildats efter
sammans, på aga- t. ex. agakleés,
mycket namnkunnig. - Jfr gods o. göda.
- I godo, fsv. i göpo, dat. sg. neutr.
- Goddags pilt uttrycktes i ä. tid
även med -barn, -galt Dalins Årg., -hjon,
-junker, -karl. - G o (d) h al l ig (diaL),
som har lycka med sig, till sv. dial.
håll, lycka (se hell o. hälsa). -
Godkänna, från uttr. sådana som: kenna
honom godh för theres herra och konung,
O. Petri Kr., till fsv., ä. nsv. känna i
betyd, ’erkänna’.
gods, fsv. göps - isl. göz, da. gods;
egentl, genit. sg. med partiliv betyd,
till god, (i t. ex. *afla göps, niuta göps,
*miok göps); i fsv. även: göpit, best.
form sg.
goja, smörja, vanligast o. väl även äldst
i uttr. prata goja (M. Hultin, o. 1865);
snarast med Tamm Etym. ordb.
uppkommet i detta uttr. = prata som en
goja, dvs. papegoja. Enl. Björkman IF
30: 274 n. (jfr Tamm Fon. kännet. s.
240) en barnspråksbildning till gorr,
med i barnspr. vanligt utbyte av r mot
j, ss. Eje (Erik), Kajsa (Karin); jfr
m oj a sig. Häremot talar emellertid
bl. a. att goja atm. numera hör hemma
i kretsar, där gorr icke brukas el.
brukats.
golf, havsvik, i Golfströmmen, från
ital., spän, golfo, väl till en sengrek,
form till grek. kölpos, barm, bukt (jfr
till betyd.-utvecklingen t. ex. ty.
meer-busen, lat. sinus).
golv, fsv., isl. golf = da. gnlv; i fsv.
(gulf) även: bukvägg, i isl., no., ä. nsv.
o. sv. dial. även: rumsavdelning,
avbalkning (i lada o. d.); germ. "gulba-;
bl. a. fört till fslav, zlébii, ränna
(*ghelbh-); mycket osäkert.
gom - isl. gömr, gom, tandkött, jfr
fsv. göme m., -a f., fda. gomce (da.
gumme, tandkött), ägs. göma (eng. giims,
tandkött), fhty. guomo m., gom; besl.
med litau. gomurys, tandkött, svalg, lett.
gämurs, luftrör; i avljudsförh. till fhty.
goumo (ty. gaumen) o. giumo m., gom;
till ie. ghö(u), gheti, gapa, jfr grek. khdos
(av *<7/2ai/os), gap, svalg (= kaos).
gona sig, ä. godna sig = no. go(d)na
seg; refl. till sv. dial. gona, bli god el.
bättre, inkoativum till god (som lättna
till lätt).
gondol, Spegel 1705 med
accentuationen gondol, från ital. gondola, dimin.
till gonda, gondol.
gorilla, Sundevall, Berlin, Theorell
(ännu ej hos Dalin 1850) - ty., eng.
osv., upptaget efter en grekisk
översättning av en av kartagern Hanno o. 500
f. Kr. författad skildring av en färd till
Afrikas västkust, i vilken
människolik-nande apor omtalas, som av
infödingarna kallades gorillas.
gorma, Arvidi 1651, men i litteraturen
ett 1800-talsord = 110. (jämte garma),
böla; jfr Garmr, helveteshunden i
Ed-dan, o. möjl. sanskr. ghar-gar-a,
knastrande, rassel, fir. gairm, skrik.
gorr, ä. nsv. (t. ex. Bib. 1541) o. sv.
dial. gör (går), fsv. gör- i gorpiuver,
boskapstjuv, osv. = isl., no., fda. gör,
Orenlighet, halvsmält föda i
kreaturstarmar, i no. även: gyttja, mlty. göre,
gödselpöl, ägs., fhty. gör, gödsel m. m.,
av germ. *gura-. Bl. a., sannol. med
rätta, av Falk-Torp tolkat som ’jäsning’,
besl. med sv. dial. gäras osv. (se
närmare under göra). Annorlunda, men
osannolikt Fröhde (se Walde2 under
foria). - Härtill även sv. dial. görja,
gyttja, no. gyrja ds., ävensom m-avledn.
sv. dial. gorm, gurma, dy, no. gurm(a)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
