- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
197

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - glöd ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ds., även: drägg, sv. dial. gorma, no.
gyrma, röra, grums o. d. - Samma ord
i formen går- uppträder som
förstärkningsord i gårdum, gårelak (båda
även med tvä huvudaccenter), g år sup a,
t. ex. Wadman, osv., jfr no. gorlogn,
gorstor m. fl. - I ortnamn bl. a. i sjön.
Gör j e n, av fsv. *gorghe, svag form till
sv. dial. gårug, smutsig o. d., o. sålunda
bildat som t. ex. Gry ek e n, Gr ask e n,
M al j en. Förf. Sjön. s. 183.

gorå, 1661, Lind 1749: godråd, Weste
1807: godrå (o. göra) = da. goderaad
(god Retad, t. ex. Holberg), no. goro9 till
god råd, alltså: välståndskaka i motsats
till t unn rå o. no.fatligmand(sbakkelsé).

gosse, tidigast o. 1600; av mycket
omstridd härledning; bl. a. fört till fsv.
garsun, sven, väpnare, av ffra. garçun
(fra. garçon), el. till no. gut, pojke
+suff. -se, el. härlett av gōþ(er) son (jfr
den analoga tolkningen av gubbe,
gumma) el. motsv. no. gosse, galt,
(även om stora, feta karlar), egentl,
’gris’, o. använt bl. a. som smeknamn
till små gossar, el. fattat som en
hypo-koristisk bildning på -se till en germ.
stam gorr- (no. gorre osv.) med
skiftande betyd.: knotigt träd, bagge, gris,
gosse, lymmel m. m. Av dessa
etymologier äro de båda första av olika skäl
knappast antagliga. Se senast Björkman
IF 30: 252 o. där cit. litteratur. -
Ordet började i svenskan mera allmänt
användas ungefär samtidigt med flicka.

got(er), hist. ord, motsv. fsv. götar,
mlat. gothi osv., etymol. samma ord
som gutar (se göt).

Gottfrid, mansn., från ty. Gottfried,
av fhty. Göta-, Godofrid = isl.-fno.
Guđ(f)røđr, fda. Guþ(i)freþ m. m.; till
gud o. fred; jfr Gödecke o. Sigfrid.

Gotthard, mansn., från ty. =, av fhty.
Gotahart, till gud, jfr f. ö. Bernhard
osv. samt bastard.

Gottland, Linné: Gulland, gottl.
Gu-taland, fsv. Gotland = da. Gulland; av
omstridd härledning; se under göt 1.

grabb (slangord), pojke, 1880-t., väl =
no. grabb, grov o. barsk person; med
av-ledn. sv. dial. gräbba, flicka = no. grebba,
grov o. barsk kvinna (liksom jänta:
gant, fänta: fant). Den norska betyd.
är ursprungligas!: liksom i en del andra
fall har betyd, ’gosse, flicka’ utvecklat
sig ur en mera speciell (jfr t. ex. flicka,
gosse, jänta). Väl till gräbba, alltså
egentl.: ’en som tager hårt i’ el. dyl.

grabba, Arvidi 1651, Columbus
Måål-Roo = no., motsv. mlty. grabben; jfr
Z-avledn. ä. nsv., sv. dial. grab(b)la, vara
tafatt, vårdslöst hantera = mlty.
grabbelen, gräbba, treva; intensivbildning
till ie. ghrabh i sanskr. grabh-, gripa,
osv. - Variantformer: Ity. grappe(l)n,
treva, no. grapsa, rafsa m. fl.

graciös, 1633, av fra. gracieux, artig,
nådig, behaglig; i sv. numera blott i den
senare betyd.; förr även: vara så graciös
att . ., dvs, så nådig, ynnestfull (Linné-
A. Kahl), till grace, nåd, behag (sv.
grace, hos Lucidor i betyd, ’nåd’), av
lat. gratia ds., även: tack (se gratis).

1. grad, (jämförelse-), 1520: stånd,
jämte mlty. gråt, grad osv. från lat.
gradus, egentl.: steg (jfr aggressiv,
gr as s er a). - Få graden (doktors-)
förekommer redan i R. Foss 1621: /
Practik skrifft han graden får (i den Ity.
texten: He wert mester in [-practiken-schrift).-] {+practiken-
schrift).+}

2. grad, tekn., kant el. ås, t. ex. 1772,
från Ity. grad, vass kant, ägg = ty. grät,
skarp kant m. m. (i riick-grat, jfr sv.
ryggrad), mhty. gråt, varav ty. graf e f.,
fiskben (egentl, plur.); besl. med polska
gröt, pil- o. spjutspets, till en ie. rot.
ghre, ghrd m. m., vara spetsig, sticka
fram; se f. ö. gran, gro, gräs.

3. grad, rät, t. ex. 1818, från Ity., ty.
grad(e) - gerade, rak (varav ä. sv. ger ad),
mhty.: snabb, rask; av pref. ge- o. mlty.,
mhty. räf, rad, snabb, rask = fsv. raper,
i si. hr aÖr.

gram = ty. gramm, från fra. gramme,
från grek.-lat. gramnia n., skrivtecken,
viktenhet (se grammatik).

grammatik, från grek.-lat.
gramma-tica, grek. grammatiké, substantiverat
fem. (underförstått tékne, vetenskap,
jfr sv. teknik osv.) till adj.
grammati-kös, skrivkunnig, grammatisk, avledn.
av g ramma, skrivtecken, egentl.: det
inristade, till gråphein, inrista, skriva
(jfr bio-, telegraf).

grammofon, St. Dagbl. 1889, till grek.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0285.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free